Det här är en mycket läsvärd och bra bok som ger ett annat perspektiv på Bangladesh än det vi möter i nyheterna. Det är lätt att skjuta ifrån sig och sucka över problematiken med fattiga och rika när vi ser på nyheterna. ”Att det ska vara så svårt att bara jämna ut klyftan,” har jag tänkt många gånger. Men Helenas bok har gett mig ett nytt perspektiv. Att klyftan är så komplex och vilar på så mycket annat än pengar blir tydligt i hennes bok. Det handlar om miljöhot, om kultur och tradition, om att hålla på sitt, om värderingar, om mutor och korruption och faktiskt också om respekt (för att betala en skälig lön till en anställd skulle ställa allt upp och ner). Att jobba med bistånd från skrivbordet i Sverige är verkligen en helt annan sak än att jobba på plats.
En annan sak som jag blev upprörd över var att västerlänningarna i Dhaka ofta har en så tuff och många gånger fientlig attityd gentemot bengalerna. Bengalernas levnadsstandard, som är jämförbar med djur, fick bekräftelse i att också deras människovärde degraderas till djurs. Hur kommer detta sig? Är det ett sätt att skärma av sig från eländet? Västerlänningarna lever mer isolerat och rikare än vad de skulle kunna göra i sina hemländer och ändå måste de göra avståndet mellan sig och bengalerna större. Det påminner mig om kolonialismen. (Under en del av den tid som jag läste boken hade jag min katt på kattpensionat. Jag tänker att han haft det bättre där än vad många bengaler har det. Och ändå kände jag mig inte helt bekväm med att katten skulle vara där…)
Och sen har vi ju det här med textilarbetarna… Jag har tänkt att H&M har koll på att kvinnorna i Bangladesh har ok arbetsförhållanden. H&M måste man ju ändå lita lite på. Och så har jag ju hört att vi ska fortsätta köpa Made in Bangladesh-kläder så att textilarbetarna kan fortsätta försörja sina familjer. Men att upprätta drägliga arbetsmiljöer för textilarbetarna i Bangladesh går ju inte och de kan inte få vettiga löner heller – det skulle inte fungera. Det är plötsligt inte så enkelt längre när jag står där i affären och håller en t-shirt från Bangladesh i handen. Och helst skulle jag vilja klippa av lapparna på de kläder jag redan har…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar