Såhär en onsdagskväll

När veckans långa 8-20 arbetsdag är avslutad och jag nöjd, trött och full av intryck står och väntar på bussen; då känner jag plötsligt att luften är vårig. Konstigt. För så här dags längtar jag ju bara hem så fort som möjligt. Att stå vid en regnblöt busshållplats där bilarna kör förbi och skymningen sänker sig är inte dagens höjdpunkt precis. Men så känner jag plötsligt att den kalla luften är lite snällare och vänligare än annars; kall, men inte lika isande; fuktig, men inte lika bitande. Det är mildare och mjukare.