Babyfilt

Ja, nu är det outat att vi väntar en liten flicka lagom till jul.
Under semestern har jag därför virkat lite till den kommande babyn. Här är en babyfilt i bomull.

Det var min svärmor som visade mig några olika virkmaskor i julas och sedan köpte jag av misstag (!) en virkbok via en bokklubb. Det visade sig vara ett bra misstag, för jag har funnit att det är riktigt roligt att virka och boken har gett mig massor av inspiration. Jag har nu köpt garn för över 500 kr till nästa projekt...

Kärlek är väl lite som disktrasor

Jag brukar trycka klichéer på disktrasorna som vi har i köket. Det är dels för att det är snyggt, men också för att kunna skilja kökets disktrasor från de andra som används till bland annat städning eller avtorkning av fågelbajs på utemöblerna etc. Härom dagen upptäckte jag att alla tryckta disktrasor i förrådet var slut och ändå finns det bara 3 i tvätten. Så därför har jag beskyllt min man för förskingring och i vredesmod tryckt några nya somriga disktrasor i morse. Disktrasegnabb, alltså.

Men jag undrar om inte disktrasor också kan vara en symbol för kärlek. Inte bara för att han sedan sa att de nya disktrasorna var fina... Utan för att de också betyder att man torkar upp efter varandra eller ibland säger: "Jag kan ta köket ikväll." Och ikväll var det han som fixade både mat och disk. Han är fin, min man. (Fast han möjligtvis äter disktrasor.)

Tvillingbrud?

Kommer ni ihåg majröjet? Då gjorde vi om entrérabatten och drog upp 40 år gamla rötter. Nu har rabatten tagit sig fint och de sensommarblommande blommorna är i antågande. Echinacean blommar och jag är spänd på de gula solbrudarna som heter något med Bishop-någonting.

Jo, jag minns vad jag planterade och var, åtminstone när det gäller perennerna (vårlökarna lär bli en överraskning - som sig bör). Men den stora överraskningen står en av de bruna-röda solbrudarna för: Två siamesiska tvillingblommor på samma planta!

Semester och efter-semester-göra

Vi har haft några underbart avkopplande veckor vid nordsjökusten i Tyskland. Vädret har visserligen inte visat sig från sin bästa sida, men vi hade LEDIGT.
En hel del tid la jag på att virka. Jag virkade bland annat en filt och delar av en nalle. Jag hade ingen fyllnadsvadd med mig och får därför avsluta nallen här hemma.

När vi kom hem var trädgården alldeles förfärligt övervuxen av ogräs och gräs och i krukorna hade penséerna gått en torr död till mötes. Vinbärsbuskarna dignade av röda bär och mellan plattorna stod ogräset nästan knähögt. Björnbären hade kastat ut årsskott över halva terrassen. Det var en trist syn! Men med stor hjälp av svärmor och svägerska tog det inte så lång tid innan jag ändå kände mig nöjd och inte kvävd. Och precis som när det rasslar som mest i dammsugaren var själva arbetet ganska tillfredsställande i sig.
Gräset klipptes, ogräset slets bort, krukorna tömdes och den stora krukan under brevlådan fick nya blommor. Svärmor gick, trots värmen, loss med hovkratsen mellan plattorna på terrassen och björnbärsskotten fick smaka på sekatören. Häcken blev klippt och vinbären repade.
De 5 vinbärsbuskarna gav 12 liter rensade röda vinbär. Och vad skulle nu ske med alla dessa? Sonen åt med stor glädje upp en del och resten blev det sylt av. Ty en saftmaja saknas ännu i detta hem. Jag syltade i dagarna två och fyllde sedan matkällaren med röd vinbärssylt med äkta vanilj, med russin, kanel och kardemumma (till julglöggen kanske?), och slutligen ett experiment med ingefära, citron och stjärnanis.