Fågelliv

Igår kändes småfågelskvittret nästan öronbedövande i trädgården. Det var ett himla kvittrande i träd och buskar. I vår fågelholk är det också liv. Om de inte har flugit ut ur boet redan. Någonstans har ungarna i alla fall flugit ur boet. Det vet vi tyvärr eftersom Sixten norpade till sig en liten fjunig talgoxe igår. Jädra katt! I säkert en kvart höll han på med den, medan jag bad till Gud om att han skulle ha ihjäl den stackars ungen kvickt och 4-åringen hoppades att fågeln skulle lyckas flyga iväg. Det var dock tacksamt att slippa hitta resterna.

I hallen har båda fågelholkar nu kommit upp i vårt tapetträd och de är nu också försedda med rätt sorts glödlampor. Det blev också så himla bra. Det lyser ur holkarna, men de ger inget ljus i sig.
Till jul ska jag sätta glitter på vindskivorna och så kanske det får stå någon tomte på kanten där nere. Eller så får kanske Elinas domherre bo där.
Elina är en av de gamlingar som berört mig mest under tiden som jag arbetade på äldreboende under studietiden. Inför jul satt hon i terapin på dagarna och gjorde domherrar av garn. Jag fick en av henne och varje gång jag plockar upp den ur julpyntslådan tänker jag på henne.

Och så till sist: här är en bild på det jag hämtade ut från posten i lördags. Jag har faktiskt vunnit en tävling! Och till på köpet har jag vunnit något som jag är riktigt glad över! På instagram tipsade jag om att vi alltid har morötter på vår pizza och så plötsligt hade jag vunnit en säck såsord, tre fröpåsar (cocktailtomater, basilika och ruccola), ett par trädgårdshandskar, en rejäl planteringsspade och kultivator och ett presentkort på 500. Så glad och stolt jag blev!

Så fort allting går

Nu är det nästan en månad sedan som maken fyllde år och vi hade födelsedagsmiddag under surrande och blommande körsbärsträd. Och bara för 6 veckor sedan kunde man äntligen konstatera att träden slagit ut. Under tiden har syrenbuskarna på andra sidan gatan stått i lila brand så man knappt kunde se de gröna bladen bakom. Nu är vårblomningen förbi. De vita kronbladen från körsbärsträden har blivit bruna och på äppelträden sitter äppelkart stora som gräslöksblommor. Köksträdgården är en kakofoni av lilablommande salvia och blommande gräslöksbollar. Den bara jorden syns knappt mer i pallkragarna. Rädisorna är over and done och salladens andra sådd har snart kommit halvvägs. Och solen fortsätter att steka på varenda dag. Maj månad smäller alltid högre än jag anar innan. Det är i maj som livet vänder. Varenda gång och på så många plan.

Köksträdgården i fullt ös.

Hallrenoveringen har också nått det stadium att man kan kalla den mer klar än ofärdig. På kvällarna har vi ägnat oss åt diverse pynt. Förutom tapetträdet har vi också tapetserat en liten bit vägg i hallen där barnens jackor kommer att hänga. (Kommer att hänga eftersom det inte varit tillräckligt dåligt väder ännu för att använda jackor.) Av samma tapet klippte jag ut ett vildsvin som jag limmat fast på barnens dörr. Det var 4-åringen som ville ha just ett vildsvin när jag frågade vad han ville ha för djur där. Och av dinosaurierna som jag köpte på Biltema strax innan renoveringen gjorde jag jackkrokar. Jag var först lite orolig att 4-åringen skulle bli arg för att jag hade haft sönder hans dinosaurier, men han blev jätteimponerad och har visat "sina dinosaurier" för kompisar. Jag är också nöjd.

Och medan solen öser in genom fönstren i vardagsrummet och bränt bladen på krukväxterna har jag tänkt att det skulle behövas något slags solskydd. Vi har inga persienner som bara blir dammiga och någon gardin vill jag inte heller ha eftersom den tar bort ljus som vi så gärna vill ha. Plötsligt uppenbarade sig lösningen, precis innan det var dags för månadens loppis och en tur till byggmarknaden! Det blev ramar med hjälp av vinkeljärn och på dem häftade jag fast loppisfyndad spetsgardin. Nöjd! Det blir ett vackert skuggspel på väggen också när solen lyser in.

När körsbärsträden blommat över

Helgens sammanfattning:

Städning - nix

Utflykt - nix

Röja och rensa hemma - nix

Sonen lärt sig cykla - check

Växtmarknad i Botan - check

Loppis - nix

Rensat entrérabatterna - check

Kokat rabarbermarmelad x2 - check

Satt upp lister i hallen - pyttelite

Rensat kirskål - check

Rensat i örtagården - check (och insett att det behövs fler växter där)

Det blev inte riktigt som jag tänkt mig, utan det smällde högre! Höjdpunkten var när sonen plötsligt knäckte hur han skulle trampa med fötterna för att cykeln skulle röra sig framåt. Vi har försökt att öva lite då och då, men han har inte haft någon vidare lust när det inte gick så bra. Men så plötsligt bara hände det att fötterna gick runt på pedalerna! Fram och tillbaka trampade han längs gatan, tog sats och - "Mamma titta!" - tvärnitade. Full av hybris visade han upp sin nya erövring för grannarna som kom ut och gjorde sällskap med Bobby Car. Lillasyster åkte med på sin Bobby Car.

Vi hann ju inte med så mycket inomhus den här helgen. Snabeldraken rastade jag på tio minuter och badrummet städade jag medan barnen badade av sig helgens damm och svett i plurret. Men förra helgen och i veckan har vi varit desto flitigare. Nu sitter tapetträdet uppe från lollopard. Vi är helnöjda, faktiskt. Och elementet i hallen har jag målat gult under veckan som varit.

Tapetträdet i hallen.

Den första satsen rabarbermarmelad ackompanjerades av lite fredagsvin.

I Botan i Lund blommar näsduksträdet.

Köksträdgården börjar verkligen bli så vacker när det blir grönt i palmkragarna och gräslöken snart blommar.

Långhelgslov

För en dryg vecka sedan snöade det och den här helgen har vi haft högsommar. Det är tvära kast för allt som lever.
Och med nysommaren blir det surr i kupan:
Hallens golv är nu äntligen färdiglagt. För att få det färdigt krävdes en hel veckas extra slit med att bryta upp det gamla och komplettera med nya reglar, slipa ner höjder och spackla över dalar. När så det mesta var lagt saknade vi två ynka plattor i silver shadow (ljusgrå på svenska) för att få det hela färdigt. I torsdags var det stängt, och på Nordsjö var det beställningsvara. På fredagen åkte jag till Matthuset, men köpte visst ändå fel... Maken återvände för att köpa rätt och så låg hela golvet äntligen på eftermiddagen. Vi känner oss båda fruktansvärt nöjda - vi har valt helt rätt!

Dörramarna har blivit vita och garderoben är monterad. Elementet ska bli solgult och det ska byggas en bänk och en hatthylla mellan dörren och garderoben.

Golvet är vi sjukt nöjda med. Trappräcket ska så småningom bytas ut till något genomskinligt alternativ. Näst i tur står att sätta lister och trösklar.

Senare på fredagen kom vänner för att hedra makens födelsedag och dela årets första grillmiddag med oss. Därför blev det förstås storstäd av det renoveringsmärkta huset på torsdagen och fredagen. På kvällen njöt vi av att sitta under de nyutslagna körsbärsträden som surrade av febril aktivitet.

Makens födelsedagstårta var barnsligt god och visar precis hur mycket tid vi hade för att lägga ner på tårta. Det tog 30 sekunder: spola av ett glasspaket med varmt vatten, stjälp upp det på ett fat, öppna godspåsarna och ös godiset över glassen. Servera med kaffe och fruktsallad.

Under körsbärsträden.

Lördagen var trädgårdsdag, då maken sysselsatte sig med sin nya trädgårdsvän - robotgräsklippare. 4-åringen höll honom sällskap och pladdrade för fullt. Jag sådde rödbetor och planterade ut pumpaplantor. Vi käkade rester och njöt.

På kvällen reste maken och jag med förenade krafter hallens huvudmöbel: den nya garderoben som ska hålla ordning på allt från såpbubblor, solbrillor, nylonstrumpor och paraplyn till galonkläder, vinterkängor, vargavinterjackor och vantar.

Idag fick jag tyvärr sitta och jobba igen de timmar som jag skjutit upp från i fredags medan resten av familjen handlade och skötte markservice. Men en tur till skogen med skattjakt (av melliset) och potatissådden hann jag ändå med. Eftersom vi nu har en robotgräsklippare och ingen plats i befintliga trädgårdsland så fick potatisen hamna på framsidans lilla gräsplätt. Jag grävde helt sonika två diken i gräsmattan och satte potäterna i dem. Väldigt meckigt att vattna eftersom ingen slang är tillräckligt lång och vattenkannan spårlöst försvunnit (fick springa i skytteltrafik mellan köket och potatisrännan med en liten vattenkanna). Det är garanterat Sveriges fulaste potatisåker (ifall det nu finns så mycket estetiskt värde i dessa), men potäter ska det bli! Och by the way - vi ska ändå anlägga framsidan, så vi kan se det här som en liten tjuvstart.

Så allra sist, innan den välförtjänta duschen, satt vi vuxna ute en stund och betraktade roboten medan vi fyllde i förskolans föräldraenkät ackompanjerad med en wirre (eftersom jag så passande har sjukt ont i halsen...).

Pang! Så kom sommaren!

Första maj bjöd på årets första sommardag! Barnen och jag njöt av att kunna röra oss fritt mellan ute och inne utan att behöva dra på och av en massa kläder medan maken stod på knä på hallgolvet hela dagen. Stackars! Han har just börjat lägga de första plattorna av det nya golvet. Det kommer alltid något som ställer till problem - ett sviktande golv, en limmad tröskel, en sned skiva, ett sprucket kabelrör, ett snubblande barn, stängningsdags på Mygg Mass (Bygg Max på 2-åringska)... På fredag fyller min älskade och händige man år och då ska han få kalas och en fin present och då hoppas jag så klart att golvet är lagt och garderoben är på plats. Hoppas!

På eftermiddagen var barnen och jag en kort vända på scouternas loppis. Äntligen hittade vi lite dockskåpsmöbler av den sorten som jag inte riktigt vet hur jag ska göra själv. Plus en massa barnböcker och ett dinosauriespel. Det var ett bra och fyndigt loppisbesök för barnen. Tyvärr hann vi inte med att läsa alla nya böcker och vi hann inte med att spela dinosauriespelet heller. Sonen försökte spela lite med sig själv efter egna regler och det gick också bra.

I lördags var vi alla fyra i Skrylle en timme och lärde oss om snokar och huggormar. Sedan gick vi "hitta Vilse-stigen". På förskolan håller de just nu på med Hitta Vilse på sonens avdelning och han visste precis vad som skulle göras vid de olika stationerna och förklarade för oss och lillasyster.

Så här långt har blåbären längs Hitta Vilse-stigen kommit.

I söndags var vi alltså mest i trädgården och myste. Lillasyster tyckte att vi också skulle äta kvällsmaten ute, men det tyckte inte vi vuxna med tanke på att barnen var nybadade. Annars åt vi lunch och mellis i solen. Dagen till ära la jag på duken jag ärvt av min mormor. Det är den enda runda duken jag har och den är som gjord för bordet! När man lägger en duk på bordet ser det genast så väldukat ut på något sätt. Och så med blomma också - i betongvasen som jag just fått färdigt. Så klart att det fick bli något nybakat till eftermiddagskaffet då. Lite kladdkakemuffins med rabarber från trädgården på. Ni skulle sett lilla snäckan som stod på sin stol och skyfflade in kladdig muffins med sked i munnen. Det var choklad runt hela munnen och pappret var omsorgsfullt länsat när hon var klar.

Kaffe i solen med mormors duk.

Kladdiga kalldkakemuffins med rabarber på.

Ett av lördagens loppisfynd har redan fått ny kostym. Det skulle kanske kunna bli lite piffigare med en apelväxt istället, men just nu får en stickling från syrrans elefantöra duga. Metallen var slirig från början, men är nu lyxigt guldin med hjälp av lite sprayfärg.

Jag kan ana friden i själen

Äntligen har vi passerat en milstolpe i renoveringen och jag känner ännu en gång att vi nått åtminstone halvvägs. Jag trodde att vi hade kommit halvvägs redan första helgen. Det är fem veckor sedan dess. Lite pessimistiskt har jag därför frågat min man om han tror att vi kanske snart har nått halvvägs och han säger att vi nått mer än halvvägs. Det låter ju bra, men jag vågar inte tro för mycket.

Hallen är nu färdigmålad och idag rök golvet! Plast- och korkmatta från 1970. Nu vågar jag kanske googla på vad det kan ha innehållit för plastiga gifter. Ftalater i vilket fall. Väck med skiten!

Nästa steg blir att fästa golvskivorna och flytspackla så att vi kan bli av med lite av golvknarret. På fredag (tror mannen) kan det nya golvet läggas. Och då... då! kommer det att börja bli urtjusigt. Och då kan vi också bygga upp garderoben. Det längtar jag också efter eftersom det innebär att det nuvarande klädkaoset kommer att få sin slutgiltiga lösning! Och när garderoben är på plats kan vi börja måtta ut för hatthyllan och sittbänken. Då börjar mina uppgifter: inredningen, piffet, målningen av detaljer, de smarta lösningarna o.s.v.

Vi har njutit av våren i trädgården också. Åtminstone i fredags när barnens förskola hade planeringsdag. Vilken tur att vi fick den dagen, för i lördags och idag har det ju till och med snöat och haglat i regnskurarna! Blä, för bakslag!

Men i fredags var det underbart i trädgården. Tvätten torkade snabbt och doftade så där superfräscht och gott. Barnen bjöd på egenkomponerad lunch vid det nya utemöblemanget. Snäckan smakade vid ett obevakat ögonblick, men vi två stora (fyraåringen och jag) åt bara på låtsas. Men mellis åt vi på riktigt där ute. Och så smakade vi av rädisskotten som börjat komma upp i en av pallkragarna.

Hallens och sinnets oreda

Renoveringen av hallen går sakta framåt. Fyra helger har nu gått och gipsskivorna är spacklade och slipade och spacklade. Nu är det dags för målning. Det kommer att ge ett dramatiskt förbättrat resultat, men också det innebär att allt som inte ska målas måste skärmas av. Alltså minst två helger till med en kaotisk hall väntar. Sånt är jobbigt, tycker jag. Jag vet att det kommer att bli så himla fint och jag berättar gärna om alla tankar, planer och inredningsdetaljer som är tänkta, men ändå har jag svårt att stå ut med det nödvändiga kaoset innan. I samma stund som det blir dammigt och smutsigt försvinner tålamodet, liksom. Varför är det inte klart nu genast?

På tyska säger man ibland "allt är svårt i början" och "förlossningen är inte enkel". Det sista talesättet tycker jag passar bäst här. Det kommer att bli så fint och tjusigt och vi längtar alla fruktansvärt mycket efter att det äntligen ska bli klart (utom möjligtvis 4-åringen som längtar efter att det blir dags att lägga golvet, för det vill han göra). Då ska vi bygga tågbana och spilla ut saft på golvet (som på bilden i golvbroschyren) och då ska barnen få dekorera fågelholkar av toarullar som vi kan hänga upp i tapetträdet och vi ska spegla oss i hallspegeln och njuta av att slippa se larmpanelen och vi ska öva barnen på att plocka undan sina jackor och skor i garderoben och vi ska ta på oss skor och ytterkläder alla fyra som en harmonisk familj utan att behöva leta efter den andra vanten eller skvätta ut sandlådesand över halva golvet och utan gnäll och klagan och vuxensuckar. Javisst, då ska alla hallproblem vara lösta.

Påskafton utan påskpynt?

Det är inte mycket till påsk hos oss i år. Vi har knappt påskpyntet alls. Det enda som är framme är det pynt som tillkommit i år - från förskolan och lite pärlplattepynt som jag gjorde i söndags när vi var hos mina föräldrar och myste. Och Snäckans servettringar så klart.
Det är ett enda kaos här hemma med renoveringen. Det kvittar hur man gör så är det ändå kaos i alla andra rum också. Jag fattar inte hur det går till. Jag trodde ändå att det skulle vara hyfsad ordning och reda i alla andra rum, men icke.

Nu är snart alla gipsplattor på plats. Det tar sin lilla tid. Dels är det många dörrar och kontakter i hallen, så plattorna måste knäckas till och dessutom håller vi på att flytta på lite belysning och behöver därför göra "inbrott" i väggen för att dra om sladdarna.

Men barnen hittade i alla fall ett påskägg som påskharen lämnade till dem i trädgården. Och sen var barnen och jag på Biltema och köpte grejor till renoveringen och ett par stödhjul till Ms cykel. Lite dinosaurier trillade också ner i kundvagnen. De har fått hjälpa till med att renovera och så har de badat ute. Men egentligen ska jag använda dem till krokar till barnens jackor i hallen. När hallen blir klar...

Glad påsk, vänner!

Ut ur kokongen

Det fanns gott om plats på bussen i morse, det var färre elever än vanligt på morgonlektionen och personalrummet var näst intill ödsligt. Det är påsklov för somliga. Dagens ständiga påminnelser om påsklovsledighet fick mig att bli lite rastlös. Jag vill också vara ledig! Jag vill ut och flyga i luften och solen!

Jag menar inte bara att jag vill bli lortig om fingrarna och se gräset växa och knopparna slå ut. Nej, det är liksom som att det är tid för att tränga sig ur sin kokong just nu. Jag vet inte om det egentligen har så mycket med helgens vårdagjämning att göra. Kanske. Eller det här att grannen imorse observerade att mina barn blivit så stora. Ja, jisses vad de ha vuxit. M påstår att han kan göra allting själv och lilla loppan kan nästan klä på sig själv. M har gladeligen huggit tag i renoveringsarbetet som vi kickade igång i helgen - han har hjälpt till att samla upp tapetrester i soppåsar, att riva loss det kvarvarande tapetluddet med en spatel och att krama lilla L som tyckte att den plötsliga förändringen i hallen var rätt jobbig.

Roligare för henne var det att vara ute i trädgården och sikta vatten mellan olika behållare, äta äpple och låta vinden blåsa i håret. För mössa vill man ju inte ha när man är två år och ska bestämma sånt själv. Nej, ingen kokongmössa för henne inte. Vi satte också upp fågelholken som barnen målade förra helgen. Så nu väntar vi på inflyttning. Hyran är gratis.

Hallrenoveringen, ja. Den är verkligen igång. Just nu liknar hallen dock väldigt mycket en kokong. Den är murrigt mörkgrå på väggarna. Plast- och korkmattan ligger kvar och lampetterna på väggen är också kvar. Än så länge. På fredag ska det tas nya tag. Då ska gipsskivorna upp. Fram till dess ska jag ändå passa på att njuta av denna 70-talsmurriga korridor som faktiskt mer liknar en kokong än fri luft. Det är nästan lite kvävande att gå genom den. Men jag ska tänka "mysigt" istället för "kvävande" och "retro" istället för "murrigt". De avskavda väggarna är ju modern vintage, faktiskt...!

Golvad

Det här med att välja golv är inte lätt. Först handlar det om vilken typ av golv och sedan handlar det om vilken undertyp av golv och sen om färg och nyans...

Nu ska hallen få sig en rejäl ansiktslyftning. Och på grund av mig har "vi" nu bestämt att den dammigaste delen av renoveringen ska ske under påskledigheten (långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk). Jiiihaaa! För att det ska vara åtminstone lite rimligt att hinna med det jobbar jag hårt på att få hem alla nödvändiga verktyg och råvaror innan vi sätter igång.

Nu har vi åtminstone skaffat lite av snickerifärgen, golvlisterna, tapet till en liten del av väggen, garderob och snart även tapetträdet som ska pryda en del av väggen. I helgen ska byggmarknaden avlastas från diverse gipsskivor, takfärg, väggfärg och spackel och imorgon ska jag köpa det där golvet.

Golvet... Nu ligger det en underbart ful plast- och korkmåtta i hallen. Den ska väck. Först ville vi ha laminat istället - samma som i de angränsande sovrummen. Men just den var så klart slut. Så då gällde det att satsa på något som bryter av. Valet har fallit på linoleum. Det kommer att bli perfekt. 97 % naturliga råvaror. Det känns också rätt gött. Måste vara näst bäst efter jordstampat golv ur miljösynpunkt.

Men så var det ju det här med färg och nyans. Linoleumplattor kan man lägga i hur många mönster och omönster som helst och valet blir ju inte lättare av att de finns i tusen och en olika färgnyanser - så många att man knappt kan skilja några åt!

Jag kom hem med fyra olika nyanser i lördags. En har vi definitivt valt bort, men kanske ska det vara ytterligare en. De allra flesta mönster faller bort eftersom det delvis handlar om en korridor som ska golvas. Det kan bli lite svårt att få till ett snyggt mönster på en smal yta. Ska vi köra på enfärgat då? Vi vill ha ett ljust golv eftersom det knappt finns något naturligt ljusinsläpp i hallen. Men ljust golv ser snabbare smutsigt ut. Just nu lutar det åt att vi lägger bredrandigt i tre olika grå nyanser. Om man nu nödvändigt ska trö in med skorna får man se till att klampa på de mörkaste ränderna. Men passar alla tre nyanserna ihop med de fem olika golv som angränsar till hallen? Kanske ska vi lika bra lägga om golvet i köket när vi ändå är igång...

Barnens skaparhörna

En del av arbetsrummets stora skrivbord arrenderar våra barn. Här finns plats för deras småskaliga och självständiga pyssel. Större pyssel, som kräver mer yta görs fortfarande på en utbredd vaxduk på golvet eller på köksbordet.

Med hjälp av en gängad stav med 6 passande muttrar och brickor från byggmarknaden och tre plåtburkar - en från loppis, en från faster Miriam som det var fejkad surströmming (godis) i och en från tacokvällen - gjorde jag en hög förvaring till några av barnens pysselattiraljer. Men i garderoben i arbetsrummet finns också en stor låda med mer pysselvirke så som pompoms, klistermärken, färgade papper, vattenfärger, pappersfigurer, rörpärlor...

Med hjälp av tidskriftssamlaren är det lätt att hålla ordning på pusselböckerna och målarböckerna.

Nu är det lätt att få färgtuberna att stå på huvudet så att man får ut den sista färgen när man behöver den.

I det lilla trähuset, som en gång huserat te, förvaras bokmärken.

Monstren som hänger på burktornet var det första pysslet vi gjorde tillsammans vid skrivbordet. Här sitter nu fyraåringen och tränar på bokstaven A.

Legoordning

Vår sons presenter vid jul och födelsedag följer visst alltid ett tema. Vid två fick han Duplo, vid tre fick han tågbana från Brio och nu, när han fyllde fyra, fick han Lego. Lego är ju som bekant en nyttig leksak som utvecklar kreativiteten, finmotoriken, fantasin o.s.v. Men det är också bekant som en leksak som förvandlar föräldrar till fakirer - att trampa på glödande kol är ingenting mot att trampa på en legobit - I just say... Till råga på allt har legobitarna förmodligen vingar som gör att de har en tendens att sprida ut sig överallt och där man minst anar det. Även om rumpan är välpolstrad så känns det när man sätter sig på en legobit som ligger i soffan (typ Ferdinand).

Vi provade att köpa en legolåda som man kan förvara legot i. Det funkade inte, eftersom en del kreationer - däribland brandstationen - är för höga för att få plats i lådan. Därmed sprack det hela...

Nåväl, nu hoppas vi att vi får bukt på legoeländet en gång för alla i helgen. Igår hämtade jag nämligen ett soffbord som jag köpt för en hundring på Blocket (IKEA Lack). På kvällen skruvade jag dit några hjul under det så att man kan flytta det mellan barnens rum och vardagsrummet. Samtidigt som jag tingade bordet beställde jag lite legobyggplattor via nätet. Lyckligtvis låg de i brevlådan när vi kom hem från förskolan idag så att vi redan ikväll kunde inviga konceptet.

Och ja, jag kör med ansiktsmask samtidigt som jag skruvar. Gör jag alltid ;)

När vi bestämt hur plattorna ska ligga ska jag tejpa fast dem med dubbelhäftande tejp. På hyllplanet under bordet tänkte jag markera ut parkeringsplatser till de fordon som inte är i bruk. Men jag får nog först montera någon form av tippkant så att inte bilarna rullar ner av sig själva. De har ju ingen handbroms.

Och som en liten bonus: förvaringslådan för Legot passar precis in på hyllplanet under bordet. Någon designer måste ha tänkt till! I like!

Simpel och rolig tjuvstart på garderobsrensning

Förra veckan beställde jag en påse från simplet.se som jag nu har fyllt med alla de märkeskläder som jag inte kommer att ta på mig igen. Ikväll lämnade jag och sonen in kassen på Hemköp och nu väntar jag nyfiket på vad jag kan tänkas få betalt för det hela. Eftersom jag vet att jag får betalt är jag så mycket mera motiverad att göra mig av med plaggen. Ska man "bara" skänka till second hand är det så lätt att tycka att det är synd för de dyra kläderna och så hänger de kvar och tar plats till ingen nytta - "jag kanske ändå använder dem någon gång igen...". Men nu kanske de verkligen kommer till användning igen.

Enda haken med Simplet är att de bara vill ha de värdefulla kläderna. Alla modeplagg från typ Lindex får man istället skänka till second hand. Trasiga, slitna eller fläckiga plagg kan man t.ex. lämna in på Kappahls textilinsamling så kommer varenda textilfiber till användning. Med andra ord är det ingenting som behöver belasta soptunnan vid en garderobsrensning.

Egentligen är det först nästnästa vecka som det är garderobsrensning som gäller, men nu har jag iaf tjuvstartat genom att rensa ut till Simplet. Garderoben är ju inte det lättaste att rensa heller, så en liten tjuvstart kan ju funka som en välgörande puff.

Förfrusna gröna fingrar

Idag försökte jag väcka mina gröna fingrar. Kransen på ytterdörren behövde definitivt ny fyllning som är mer vårig än julig. Jag har sökt inspiration på bland annat Pinterest, men kunde inte riktigt hitta något. Men kanske var det ändå inspirationens hjälp som gjorde att jag slutligen kom på något eget ändå. Jag behöll en del av mossan i kransen, men tog bort kottarna och de röda kulorna. Sen grävde jag upp lite snödroppar och gjorde buketter av dem. Lökarna virade jag in i mossa och jutesnöre. Det blev 4 "buketter" som jag fördelade i kransen. Klart! Nu väntar jag på att snödropparna ska börja blomma och så tänkte jag nog försöka sätta dit en vårig tygfågel eller liknande om jag får tid och lust att sätta mig vid symaskinen någon gång... Det blev ingen bild på kransen - det klarade inte fingrarna av. De höll nämligen på att frysa av händerna där ute i snöregn och snålblåst. Det var verkligen med stor möda och smärta jag lyckades stoppa in planeringsspaden i garaget igen och låsa dörren med nyckeln. När kransen vuxit till sig får jag se till att ta en bild och blogga den. Nä, det var ingen kul dag att vara ute och påta i jorden!

Bättre var det här inne. Vår stora benjaminfikus har fått sig en ordentlig beskärning och växtnäring. Nu hoppas jag att den kan bli mindre risig och mer bladig. Rosmarinen har jag beskurit och satt sticklingar av. Den är dock rätt torr efter vintern på fönsterbräden, så jag vet inte om det blir något. Vi får väl se. Och så har jag planterat om och delat på flamingon som jag adopterat från mina föräldrar innan de flyttade norrut. Det har blivit 6 krukor av den som från början satt i en kruka. Jag delar gärna med mig om det är någon som vill ha.

Nej, det är egentligen ingen ytterkruka, utan en lampskärm i glas från loppis.  Jaja, same same, bara lite different.

Kanske ett blivande avocadoträd. Med mycket tur. Och i bakgrunden är en av de omplanterade flamingosarna i en ytterkruka som har samma mönster som en servis jag plockade ur mormors köksskåp. Inget unikt tryck, men det känns ändå lite extra fint med en kruka som matchar.

Nattning, återbruk och ordning

Nattningen tog låååång tid ikväll. Återigen känns det som att vi sitter fast i nattningsträsket som tar minst halva kvällens vuxentid. Anledningen är att snäckan är förkyld och har halsfluss och är hostig. Hon får ofta krupp när hon är förkyld och en gång förklarade ambulanspersonalen för oss att skrik gör kruppen värre. Alltså; när hon är förkyld gör vi allt som står i vår makt för att det ska gå skrikfritt tillväga och kontentan av det är att vår vuxentid krymper till nästan obefintlighet. Igår var den definitivt obefintlig då jag dessutom var på föräldramöte på kvällen och middagsdisken och leksakshavet ännu behövde röjas undan innan man själv fick krypa till kojs.

Och vad gör man medan man sitter där inne i mörkret och ska vara ointressant och tråkig utan att själv krypa ur skinnet av tristess? Ja, vad i hela världen skulle man ta sig till om man inte hade den där välsignade paddan att glo på?! Ikväll har jag knarkat anslagstavla upp och anslagstavla ner på Pinterest och bläddrat igenom några glansiga diy-tidningar på Readly. Jag läste så klart också mejlen och såg att Eva Maria mejlat mig om att hon bloggat om min blogg. Sicken kick jag fick att visa upp något nytt påhittigt återbruk här hemma som både hör ihop med rensandet och med det återbrukspyssel jag inspirerats av på Pinterest.

Så här kommer dagens:

Lite då och då, framför allt innan jul, köper jag clementiner och sånt i trälådor i affären. När innehållet är konsumerat åker lådorna ner i matkällaren och får där husera lök, morötter, jordärtskockor, rödbetor, potatis, palsternackor och annat rotigt och matigt som kan passa att lagra i dem. Märkligt nog säljs ju rotsaker ofta i plastpåsar i affären och det vet väl alla vad som händer om man förvarar dem i plastpåsar... Bläää! När vi handlat sliter vi alltid upp påsarna direkt och lägger ner dem öppna eller bara det uttömda innehållet i lådorna. Detta är ett återbruk som även den som har tummen mitt i handen kan fixa.

Och när jag ändå är i matkällaren så kan jag ju passa på att visa den fina ordningen som kom till stånd efter att mannen borrat sladdar till fiberuppkopplingen genom väggen och det blev så in i Norden dammigt och utrensningen av livsmedlen. På översta hyllan står gelé och sylt och marmelad som jag kokat av trädgårdens tillgångar. Rätt mycket röd vinbärsgelé, ser jag. Är det någon som vill ha?

Grön våg hemma

Granngården har klubbdagar och därmed har jag fått en växthylla till överkomligt pris. Jag vill fylla den med framför allt bladväxter och någon enstaka blommande färgklick. Ännu agerar den även förvaring för sonens legofordon. Hoppas att det inte blir någon hård konkurrens om nedersta hyllan när jag fyller på med gröna blad...

Nu, när växthyllan finns, längtar jag mer än någonsin efter att ha vardagsrummet färdigrenoverat. Bort med strukturtapeten, sladdar och skugglist i over size. In med ny soffa och sjyssta mattor, fåtöljer och vackra lampor! Men först är det hallens tur - ett omfattande renoveringsprojekt som alldeles säkert kommer att mätta mina planer på vardagsrumsrenovering för ett tag framöver. Och till tavlan känns det ju som att strukturtapeten är i nästan helt rätt vintagestil... Ramen hittade jag för övrigt på loppis och bladet är pressat från vår honungsfacelia i höstas.

En fetknopp från körsbär. Hur många dagar i rumstemperatur kommer det att ta, tro?

Att man aldrig kan komma ihåg vad växterna heter...! Det är en sån som viker ihop bladen på kvällen och säger "godnatt".