Go' fika igen

På något nästan oförklarligt sätt så känns det riktigt skönt just nu, denna allra sista semesterdag för sommaren. Den här dagen har jag ju på något sätt bävat inför. Jag har väl trott att sommaren skulle ta slut för året denna dag, att höstens hamsterhjul skulle sätta fart direkt och att novemberrusket skulle svepa in mig. From måndag ska jag ju för första gången på nästan 2 år jobba mer än heltid igen, d.v.s. 125%. Det är nu all ledighet och värdefull tid med och för barnen skulle ta slut.

Men riktigt så illa känns det inte. Jag sörjer ju inte ens den vädermässigt usla sommaren. Ärligt talat är jag tacksam för att det inte varit några sådana där heta dagar då man behövt flytta ner i källaren för att hitta tillbaka till sin mänskliga gestalt. Nej, istället har vi kunnat vara ute i trädgården väldigt mycket när vädret varit fint. Och tack vare våra små barn, som tycker att det är fint väder när det regnar för att man kan hoppa i vattenpölar då, så har jag också uppskattat regnskurarna.

Jag är också tacksam för allt det vi kunnat göra tillsammans med barnen i sommar: Astrid Lindgrens värld, tid hos mormor och morfar, hos farmor och farfar, fisketurer, Mulle Meck, badhusbesök, trädgårdslek, insektssafari... och också för allt vi kunnat göra tillsammans med barnen för att vi inte jobbat så mycket under våren.

Nu känns det egentligen ganska gott att komma tillbaka till jobbet. Att få vara värdefull för andra än bara min familj, att få nya och andra utmaningar, att få dagliga rutiner, att få lite avstånd från familjen, att få uppsatsen färdig, att få dricka kaffe i lugn och ro... Jag inser att jag kommer att ångra mig om några veckor, men det tar vi då. Var sak har sin tid.

Precis, var sak har sin tid. Och idag var det semester! Och därför har jag njutit av att göra något denna dag som jag inte kommer att ha så stor möjlighet att göra när terminen startat: jag har go' fikat med god kaka och goda vänner, i gott samtal i flera timmar! Även idag bjöd vi på något från trädgården: de röda vinbären fick pryda denna somriga kaka!

Kakan består av typ en vanlig sockerkaksbotten, fast bara med äggulor, inga vitor. Vitorna använde jag till marängen som jag bredde ut ovanpå kakan när den var nästan färdiggräddad. I marängen har jag vänt ner ca 2,5 dl röda vinbär och sedan la jag ca 0,5 dl vinbär ovanpå. Slutligen fick kakan grädda i ytterligare en kvart.
Jag tyckte nog att själva kakan blev lite torr, men marängen var väldigt god - den söta marängen och de syrliga bären var en lyckad kombo (både för öga och gom). Nästa gång ska jag testa ett annat sockerkaksrecept.

Trapprenovering

Nu är vår yttertrappa i representabelt skick. När vi flyttade in var det stora vita lagningar på betongen som lyste vitt i skymningsljus. Man hinner vänja sig, men nu gjorde vi slag i saken ändå. Jag fyllde på med ytterligare vit lagning där det var hål, mannen slipade ner åsarna och sen blev det hårdtryckstvätt i går morse. Efter lunch var trappan torr så vi kunde börja med beläggningen. Och se så tjusigt det blev!

Jag är ju väldigt dålig på att ta "före-bilder", men jag hittade en från förra året där trappan skymtar i bakgrunden.

Örtagårdskaka

Vad gör man av allt det som växer i örtagården? Av lavendel kan man göra massor av luktegott-pyssel till exempel. Den kan dessutom användas i bakning och matlagning, så allt överflöd är välkommet. Årets kumminskörd var så skral att fröna stoppas ner i jorden direkt. Timjan har vi i överflöd, liksom salvia. Men vad gör man av dem? Googlar man så hittar man bara recept där timjan eller salvia ingår som en liten, liten ingrediens bara. Typ dekoration nästan.

Så är det också med makens sockerkaksrecept. Men nåja, lite kryddgrönt gick ju åt för att baka den åt våra gäster idag. Och kakan är ju ändå ruskigt god. Ja, den ÄR onyttig med både vitt mjöl, socker och fett, men den SMAKAR i alla fall liiite nyttigare med krydderier i. Här är receptet:

Gör en sats vanlig sockerkaka. Och glöm inte att vispa ägg och socker riktigt, riktigt pösigt i många minuter! När man rör ner bakpulver och mjöl rör man samtidigt också ner finhackade örter så som timjan, mynta och salvia (ca. 1-2 msk av varje). Grädda och låt kakan sedan svalna. Smält sedan lite blockchoklad och häll över.

Lilla fågelbadet

Det tar sig ändå rätt sakta i vår örtagård. Fortfarande är det nog hälften bar jord. Visserligen fyllde jag på med lite från Tirup häromdagen, men hålen beror till stor del på att jag inte fyllt dem. Till viss del får jag dock ändå skylla på årets massiva snigelinvasion. Fy för! Min purpurkvanne ser mest ut som ett förkrympt konstföremål med glittriga spår på... Men häromdagen kom det beställda Nemaslug (nematoder) mot sniglar. Jag har spritt ut det enligt konstens alla regler. Jag samlade dessutom in en hel barnhink full med äckliga sniglar och lät dem bada i nematodvätskan ett bra tag innan jag spred ut dem på strategiska ställen i trädgården igen - smaklig måltid *moahahaha*. Det gick snabbt att fylla hinken och med stor hjälp av min son (som noggrant vaktade att de inte kröp ur sitt nematodbad) gick det rätt kvickt att få ut det hela i trädgården. Äckliga jäklar!

Nåja, ett hål i örtagården är nu fyllt med ett fågelbad på fötter. "Fötterna" är avsågade grenar från vår lönn som står för nära gatan. Så småningom ska den bort och ersättas med ett lite mindre snödroppsträd. De där avsågade lönngrenarna har verkligen använts sedan skövlingen: först agerade de väggar i en lövkoja till barnen, därefter blev de tjockaste delarna fötter till fågelbadet och de lite mindre kvistarna mumsades ner av vår flismaskin och ligger nu som marktäckning. De långa spröten har jag sparat som växtstöd. Fint kretslopp.

Fågelbadet, förresten. Det har jag gjort själv med hjälp av en riktigt betongkunnig keramikpolare. Det är det första jag gjort i betong. Och fågeln gjorde jag på keramiken för många år sedan.

Barnsnacks från busken

Barnen kommer ständigt med nya ärtskidor som ska öppnas åt dem och ber om morötter ur pallkragarna. Med röd saft rinnande ur munnarna står de vid vinbärsbuskarna och mumsar vitaminer. Nu måste de väl ändå klara sig undan höstförkylningarna om en månad?! Så underbart att få plocka direkt in i munnen av det trädgården bjuder på. Synd att denna lyx endast är tillgänglig några få veckor om året.

Vitlöksskörd

Å, vad vackra dessa rödspräckliga vitlökar är! Det är ju över ett halvår sedan jag tryckte ner klyftorna i den geggiga jorden, så jag har naturligtvis ingen koll alls på vad det är för sort.

Nu får de hänga på tork lite innan jag lägger ner dem i den nyinköpta och nyputsade vitlökskrukan från Röda Korset i Uppsala.

Avbockat!

Vissa saker kan man med glädje och nöjdhet lägga till handlingarna. Att prova surströmming till exempel.
Svärfar har länge lovat mig att få prova surströmming. Det har jag faktiskt sett framemot. Jag har ju hört en massa hemskheter om surströmming - allt från dioxin, DDT, stank och smak - men samtidigt är det de som gillar surströmming (min svärfar inräknad). Självklart var jag därför nyfiken. Men sedan norrlandssemestern slipper jag nu att vara nyfiken på surströmming och kan med nöjdhet konstatera att det helt enkelt inte lockar mig. Jag är glad att jag provat och rekommenderar alla andra nyfikna människor att också prova. Uppenbarligen finns det de som gillar surströmming och du kanske är en av dem. I så fall kan du glädja dig över att din magkatarr och andra diverse magåkommor sägs bli bättre av surströmming!

Men innan ni provar surströmming kan det vara bra att känna till följande:
1. Som ju alla vet ska surströmming INTE ätas inomhus och än mindre ska burken öppnas inomhus annat än i ett ordentligt dragskåp. Stanken är obeskrivlig.
2. Om man gör paus i ätandet och går in en stund måste man på nytt vänja sig vid stanken när man kommer till bordet igen.
3. Tillsammans med kokt potatis, smör, lök och gräddfil smakar surströmmingen inte särskilt mycket.
4. Flugor tycker om surströmmingslukten.
5. Räkna med surströmmingsuppstötningar resten av kvällen.

Fiskelycka

När jag upplevde min första sommar i Norrland hos mina svärföräldrar gjorde jag det som nyförlovad. Den sommaren var för mig sinnebilden av en genuin svensk sommar med för mig helt exotiska upplevelser som att fiska till exempel. För första gången fick jag följa fiskens väg från "jord till bord", dvs. från sjön till munnen. Senare har jag också fått åka skoter och åkt skidor i trädgården - andra riktigt svenska aktiviteter.

Naturen i Norrland är verkligen underbar och hade det inte varit för att jag är skitskraj för vilda djur som säkert lurar bakom nästa trädstam så hade jag kunnat njuta av naturen på mycket närmare håll. Även om det räcker långt att se ut över landskapet från E4:an (man förstår att tyskarna är helfrälsta) så måste det vara något helt annat att verkligen VARA i naturen. Härifrån ser man stora partier med mjuka barrskogar, ängar, berg och dalar, vattenvikar, kust och hav, spegelblanka sjöar och några ensliga hus och gårdar här och där som om de vore utslängda på måfå.

I år var min andra sommar i Norrland och naturligtvis blev det fiske! Vi fiskade från en brygga och jag drog upp 11 abborrar och mört. Den ena efter den andra fastande på kroken. Tålmodigt trädde jag de fina, sprattlande daggmaskarna på kroken och sedan lyckades jag också plocka av några av fiskarna från kroken själv. Sånt kan vara rysligt svårt när man aldrig fiskat förr och aldrig dödat djur större än flugor. Det var med skräckblandad förtjusning som jag kastade metkroken i vattnet. Det är både en stor triumf när det nappar - "ja! jag kunde!" - och en skräck - "vad gör jag nu?!". Men totalt sett kände jag en viss stolthet när de färdigkokta gulögda rackarna låg på tallriken. Och jag hade ju en del att vara stolt över: min fångst, mitt mod att själv plocka ner några firrar från kroken och mitt mod att vistas i naturen trots de vilda djurens hot. Och för att ni inte ska fnysa åt min rädsla för vilda djur: se sista bilden i inlägget!

Virkkvällar

Vad händer på vardagskvällarna efter att barnen somnat och innan det är dags att sova själv? Det är dygnets kortaste timmar och det är då köket ska röjas efter middagen, leksakerna samlas ihop, man ska ge maken lite ömhet och tid, nyheterna ska ses, räkningar ska läggas in, katten ska ha mat, väskor för morgondagen ska packas, vällingflaskor diskas, dagens händelser och icke-händelser ska avhandlas och diverse annat.

Men nu har vi semester. Under föregående vecka hos svärföräldrarna har jag hunnit med många timmar med virknålen. Det har blivit ett halsband, en sjal, lite afrikanska blommor och en liten korg av mormorsrutor till kidsen. Och dessutom har jag hunnit med att läsa en hel vuxenbok bara för mig själv! DET är semester det!

Kvällens första nästan urdruckna glas rödvin på semester hemma hos päronen.

Den nya sjalen passar fint (ihop med pelargonerna i blomlådorna) en sval sommarkväll på mors och fars balkong.

Semester

Vi är åter från vår semester: Road trip E4 2015!

Härom kvällen fick jag ett sms från en av grannarna som passat vår katt Sixten under bortavaron. Hon har också vattnat i trädgården. Hon skrev att trädgården var "frodig". Och det kunde jag väl tänka mig. Och wow, vad "frodig" den var!

Tomatplantorna är typ 7 gånger så stora och paprikorna börjar ta form. Citronerna är gula och smultronen är stora som små jordgubbar. Jordgubbar har vi förresten också kvar under bärnätet. Och sockerärterna har stora skidor och massor av växter blommar. Morötterna och rödbetorna kan vi redan börja skörda och barnen har ätit jordgubbar, ärter, smultron och röda vinbär så saften runnit som blod ur munnarna på dem!

Men efter en eftermiddag i trädgården är nu gräset klippt (eller borde jag kanske snarare använda det uttryck min norrländska svärmor använder: slå gräset) och en hel del av den oönskade frodigheten har flyttats till komposten.