+grader

 

Nu har vi faktiskt haft plusgrader ett par dagar och de sista snöresterna börjar äntligen dra sig tillbaka till gatubrunnarna. När jag kommer ut från jobbet på eftermiddagen känns det som att det som att våren varit på blixtvisit under dagen.

Facebook kryllar av bilder på vintergäck och i rabatten intill framsidan har snödropparna kikat fram ett tag nu och jag är så spänd på vad som döljer sig i jorden. I helgen tänkte jag kanske så de första små fröerna. Och njuta av plusgraderna utomhus!

Det här våriga hjärtat har jag inte gjort själv utan fått i present av någon som varit på House of ME.

Tapetcharm

 

Många tråkiga överraskningar har det varit i samband med inflyttning och renovering. Så är det väl när man köper ett begagnat hus – defekter som man lär sig leva med blir kvar till nästa ägares förtret. Lägg då också till att huset rent byggnadstekniskt också tillhör en förgången standard. Innerväggarna måste till exempel både isoleras och förses med gipsskivor, då de idag bara består av spånskivor mot reglarna. En del kallar det charm. Det gör INTE jag.

Nu har vi påbörjat arbetet med att renovera arbetsrummet. Fyra lager tapet har ångats bort (tack för tapetångaren!). Det innersta lagret var klätt med den här fina barntapeten. Det HÄR kallar jag charm! Synd att vi inte kan ha den kvar.

Dagens loppisfynd

 

Jag var på Lions loppis idag tillsammans med en riktig loppisräv. Förutom att det var hiskeligt kallt så var det riktigt roligt och jag tror att jag kanske har hittat en guldgruva när det gäller detaljer och inredning till huset. Det blev inga stora möbler idag, men jag kom i alla fall hem med ett häftigt tidningsställ. Det kan behövas nu när jag knarkar inredningstidningar som aldrig förr.

Vackra stilbrott?

 

Enligt vissa inredningstidningar verkar det vara inne att blanda olika stilar. Så nu har jag gjort ett försök. Här är panelen till bastun i äkta 70-talsutförande tillsammans med två parfymflaskor i miniformat mot en bakgrund av terrakottafärgat kakel som var modernt på 90-talet.

Flaskan med röd kork är Kölnisch Wasser – en parfymflaska som verkar ha funnits i handväskan hos de flesta av mina kvinnliga släktingar. Och den lilla guldiga flaskan är också en släktklenod. Det är ett sånt otroligt vackert putti-nuttigt broderi på framsidan.

Kludd, kludd, kludd

 

Till M:s rum har jag målat två canvastavlor i röd respektive grön och satt en klämma högst upp. På dem kan vi sätta upp hans teckningar. Han har ju precis fyllt 1 och har ännu inte så lätt för att hålla i en färgpenna. Mer intressant är det att smaka på pennan än att upptäcka vad som händer på pappret.

Här är hans första alster:

Fint i badrummet

 

Ett problem med att vilja renovera ett helt hus när man flyttar in är att man inte vågar göra sig alltför hemmastadd i rummen innan de renoverats. Men på sina ställen börjar det ändå bli lite trivsamt hos oss – till och med i badrummet som är i original från 1970.

1-årskalas i tacksamhet

 

Vår lilla bebis har fyllt ett år och vi har haft ett tårtkalas för honom. Förutom en fruktig tårta fylld med bland annat mosad banan (som ju är en älsklingsfrukt) gav jag mig på att baka cup cakes för allra första gången. I miniformat så klart.

De små blåbärsmuffinsen har en frosting av hälften philadelphiaost och hälften vit choklad. De är sedan dekorerade med sockerblommor och flaggor av dekortape på tandpetare.

Dagen innan han fyllde år var väldigt känslosam för mig. Jag mindes tillbaka på vad jag gjorde dagen innan han kom. Det var nästan som att hormonerna gick lika mycket berg-och-dalbana som månaderna efter förlossningen och jag kände mig nästan lite gråtmild. Jag är så otroligt överfylld av tacksamhet över vårt barn att jag inte vet vad jag ska göra av den. Och samtidigt känns det som att min tacksamhet inte är tillräcklig för ett så underbart barn som vårt. Jag brukar då tänka att varje hjärtslag är ett tack. Hjärtat säger “tack-tack, tack-tack…”. Och då känns det lite bättre.