Zeh, Juli: Corpus Delicti

 

Till Karin Boyes Kallocain och George Orwells 1984 ställer jag nu också Juli Zehs dystopiska framtidsskildring av ett samhälle där den fysiska hälsan är ändamålet. Hur långt kan dagens kroppskult nå?

Börjar man läsa boken under vabruari månad verkar det kanske utopiskt med ett bakterie- och virusfritt samhälle. Och den eviga vad-ska-vi-ha-till-middag-frågan har kommit steget längre än till Linas matkasse – här kommer maten nämligen i perfekt näringsavvägda tuber, färdiga att trycka i sig.

Men som med alla totalitära system så är även detta en mardröm. Det är inte bara den enskilda människans hälsobefrämjande aktiviteter och blodstatus som ska kontrolleras utan också hennes tankar. De som ifrågasättar systemet kan oskadliggöras genom att straffas med infrysning.

Oskars tygbok

 

Jag har sytt en knastrig (med hjälp av cellofan) bok till Oskar i doppresent. Jag har använt rester av textil i olika kvalitet.

Vackert väder-helger

Sådana dagar så här års spenderas på kolonin där våren exploderar.

Tulpaner och körsbärsblommor och i bakgrunden lyfter rabarberskotten snart terrakottakrukorna.

Och päronträdet står också i startgroparna. Tyvärr får ju vårt träd päronrost varenda år, så det är väl nu det är som vackrast.

Forsythian blommar tjatigt gul, fast det är himla vackert ändå, tycker jag.

Kanske är jag lite påverkad av mammaledigheten, för plötsligt vill jag sjunga “Lilla snigel akta dig, akta dig….”

Högtflygande planer

 

Idag har jag äntligen fått Matteus att sova middag i spjälsängen istället för i en rullande vagn alternativt på min mage. Nu har jag passat på att plocka fram symaskinen och har påbörjat ett par nya sparkbyxor till honom. De gamla, som dessutom är fodrade, lär ju vara alldeles för varma nu…!