Zinkbaljan

På mina barnvagnspromenader har jag gått och sneglat in i trädgårdarna jag passerat. Och någonstans såg jag en zinkbalja med växande majs i. Ursnyggt, tyckte jag och sparade idén till vår trädgård. I den nya köksträdgården som ska bli till nästa år kommer en zinkbalja med majs att göra sig fantastiskt bra. Och majsfrön har jag över sedan vi hade kolonin. Återstår zinkbaljan. Och idag hittade jag en!

Vi var på Österlen idag och körde förbi Salong Pantalong. Hur många gånger har jag inte kört eller åkt förbi där och alltid tänkt att jag skulle vilja kolla vad de har? Idag var första gången. Och förmodligen sista också. Rätt dyr rost, om jag får säga så. Och någon charmkurs har gubben definitivt inte gått. Nej, trevligare ställen finns det. Men min zinkbalja fick jag i alla fall.

Trädgårdsonsdag

Helt otippat öppnade sig himlen över oss igår och välsignade oss rikligt (för rikligt?) med efterlängtat regn. När regnet slog mot garagetaken på andra sidan gatan blev det sådan ånga att ovanvåningarna på husen bakom nästan försvann. Också idag har det regnat till och från och trädgården är genast mycket grönare och vi är lite mer energirika. Huset är nu städat och jag packade ner barnen i vagnen i eftermiddags för en långpromenad/middagssömn. Målet var att gå till Trädgårdsonsdags trädgård och tillbaka igen. Men...

sonen somnade aldrig (trots att han lovat) och dottern vaknade innan vi ens kommit fram. Hon hade ont i magen och var plötsligt otröstlig. Dessutom hade det börjat regna. Jag fick ringa efter maken med bilen som skulle hämta oss i trädgården. Han kom som en välsignelse i regnet (även om det tog en stund för honom att hitta). Och då hade han skyndat sig så mycket att han glömt babyskyddet hemma. Efter lite dividerande och ammande fick han köra hem med sonen och hämta babyskyddet och komma tillbaka för att hämta oss brudar. Under tiden uppehöll vi oss i växthuset och tittade på en fet humla och en trollslända som förirrat sig dit. Och så tog jag lite bilder så långt jag nådde från växthuset.

Hällregnet utanför köksfönstret igår eftermiddag.

Jag har sett sådana förr. Kanske ska jag göra en sådan till nästa år.

Och det här kunde kanske vara en idé till köksträdgården.
Skulle nog bönorna gilla i alla fall.

Trampstenar behöver man alltså inte bara ha i rabatter - de funkar lika bra i grusgångar.

Lugnet och nöjdheten

Igår sov båda barnen middag i varsin vagn ute på gräsmattan. Det har nog aldrig hänt innan. Vår äldste har egentligen slutat sova middag här hemma. På förskolan sover han oftast ännu. Men nu är det ju semester. Måste varit värmen som tärt på honom så att han frivilligt la sig ner i vagnen och somnade. Och så sov de då plötsligt samtidigt. Därför hände det sig att den andra vinbärsbusken också blev repad igår och igår kväll kokades det röd vinbärssaft i saftmajan.

Vi är inga saftdrickare. Men det kan vara bra att ha lite saft hemma när det kommer besök (och till dem har vi köpesaft, eftersom de helst vill ha röd saft med jordgubbssmak) och till febriga barn. Därför frös jag in all saft i istärningspåsar så att man lätt kan plocka upp en bit i ett glas och hälla på lite vatten. Ja, och för att kunna fylla saft på påsar krävdes det naturligtvis att saften var kall och inte direkt nygjord. Så den fick stå och svalna över natten. Jag bröt alltså mot reglerna. (Ingen bild, för röda istärningspåsar är inte så vackra.)

Maken har slitit hårt i värmen med att bygga terassteget mellan örtagården och den blivande köksträdgården. Vid gaveln ska jag plantera en Buddleja. Men nu är det klart i alla fall. Örtagården måste nu alltså ses som färdigbyggd. Nu ska den "bara" planteras. Köksträdgården tar vi oss an till våren.

Nu sitter vi vuxna ute och njuter av kvällsvärmen (för nu är den uthärdlig). Kan inte nog njuta av dessa nyvunna vuxenstunder. Kallt rosé, choklad, vinden i träden och lavendeldoft. Vi väntar på åskan och regnet som vädersajterna förnekar, men som hörts av långt borta. Men trenden håller väl i sig ikväll också: andra får allt och vi får ingenting.

Bröllopsdag

Idag firar vi vår 5-åriga bröllopsdag. Eller firar och firar. Det är inte jättefestligt, men nu har vi äntligen vår vuxentid och njuter ute på terassen av ytterligare en god bit chokladtårta (som min man har bakat). Till det har jag nu druckit en kopp odödlighetste (jag köpte ju örten på Mandelmanns tidigare i veckan). Odödlighetste kan ju passa bra en dag som denna. Teet smakade inte särskilt mycket på färska blad. Jag får läsa mig till om jag kan göra teet på något annat sätt.

Tidigare idag planterade jag också vårt fikonträd i örtagården. Fikonträdet fick vi för exakt fyra år sedan av vänner när vi firade 61 år tillsammans (30+30 år i ålder + 1 år som gifta). Sedan dess har det stått i kruka. Nu får vi se om det kan växa till sig mer på friland och kanske ge frukt en dag?

Örtagården så här långt. Det är lite kvar...

Utblick ikväll

Det är fortfarande värmebölja och man orkar inte svettas hur mycket som helst i trädgårdens varmaste del. Dessutom har det inte funnits så mycket tid för trädgårdande de senaste dagarna. Idag har jag lagt kantsten av olika slag - sånt vi hade liggande i trädgården - runt den blivande örtagården och jag har lagt ut trampstenar. Snart ska jag lägga ut tidningspapper och ny jord som jag köpt på tippen. Och SEN ska jag plantera kryddor och örter. Är det någon som har något över? Söker bland annat låga timjansorter som jag kan ha mellan trampstenarna. Jag har inte alls särskilt mycket i krydd- och örtväg, så det mesta är välkommet.

Här är synen ut i trädgården från vardagsrumsfönstret just nu. Nej, vi har inga vilda djur i trädgården. Det är M som ställt giraffen och zebran i fönstret tidigare idag.

Pimpad brevlåda

Sedan vi börjat snygga till framsidan av huset kändes vår brevlåda plötsligt ganska ful. En mattgrå brevlåda passade ju inte ens till vårt 70-talshus och dessutom hade bilden på framsidan blåst bort. Vi var inne på att skaffa en ny så kallad veckobrevlåda. Jag googlade och vi diskuterade vad vi ville ha och inte ha och sen gav vi oss iväg till en affär för att köpa en. Men ju mer vi tittade på brevlådorna där desto mindre ville vi ha dem. Så det slutade med att vi köpte en burk nästansvart metallfärg med lite hamrad look istället.

Jag måste säga: jag fattar inte hur ytan kan se så "hamrad" ut av flytande färg. Det är nästan som när de målar med schackrutig färg i tomteverkstan på julafton. Man drar med penseln över ytan och ser de randiga penselstrecken och sen flyter färgen ihop och så ser det ut som att man varit framme och hamrat ihärdigt. Wow!

Och nu i helgen som var fick brevlådan en lite personligare touch, samt en tydlig 12:a. Saknas gör nu bara en skylt med "ingen reklam, tack". Den har vi inte hittat ännu. Men så gott som ny är vår brevlåda.

Mandelmanns

Underbara dag! På sommarens första semesterdag packade vi familjen i bilen och körde till Österlen. Det blev en tur till Mandelmanns Trädgårdar, Kivik och musteriet, fika på Svabesholms kungsgård (jag kan rekommendera den syndigt goda chokladkakan) och slutligen mötte vi vågorna vid Stenshuvud. På vägen hem somnade M i bilen och fick välbehövlig sömn.

På Mandelmanns träffade vi, helt otippat, goda vänner från Lund. Deras dotter är lika gammal som M och de båda 2,5-åringarna gick hand i hand i trädgården. Och med oss hem fick vi en squash (hoppas jag kan göra någon god puré till lilla L av den), ett knippe morötter (varav M tuggat i sig ett par stycken under dagen) och några fina örter som ska ner i den blivande örtagården. Det är bland annat en rosmarin, en chokladmynta och en - håll i er nu - odödlighetsört. Av odödlighetsörten (gynostemma) kan man göra te som tydligen är hälsofrämjande på en massa sätt, bland annat bidrar den till cellföryngring, vilket måste vara anledningen till namnet.

Som inspiration tog jag bland annat med mig staketet med luktärter (se nedan) och sen tog jag naturligtvis en bild på den vackra vågformade planteringen med fårull som marktäckning mellan vågorna. I övrigt var trädgårdarna över mina förväntningar och jag återvänder gärna till lavendeldoft, dignande aprikoser och växthus proppfullt med tomater...

Nu börjar vi anlägga!

Denna heta sommardag har jag ägnat åt att gräva. Där solen gassar som mest ska jag anlägga en örtträdgård. Eller kryddträdgård. Jag vet ännu inte riktigt vad namnet blir. Men det kommer att bli otroligt bra, tror jag.

Längst upp i hörnan har vi vårt bärland. Det kommer att få täckbark på marken och så ska det vara mestadels uppstammade bärbuskar där så att det ser lite luftigare ut och så att katterna inte pinkar ner bären för oss. Innanför takpannor står hösthallonen.

Nedanför bärlandet ska det bli en köksträdgård med pallkragar (fler än den lilla ensamma som vi har nu) och sjösten mellan pallkragarna. Mot häcken ska det också bli en bänk, eftersom kvällens sista solstrålar når just dit.

Och längst ner kommer då krydderierna. Marken sluttar från bärlandet neråt, men det är också en konstig "kulle" som den nuvarande pallkragen står på. Därför ska kryddträdgården grävas ner ett hack som motsvarar grässvålen. Den använder jag för att höja och jämna till marken i den blivande köksträdgården. Det kommer att bli som en terass alltså. Det blir hur bra som helst. Men det är ett väldigt grävande och tungt också. Och det är mitt projekt, alltså är det jag som gräver. Och som jag sagt tidigare: i trädgårdens soligaste del... Denna heta sommardag... Och just det är anledningarna till att jag bara kommit halvvägs med grävandet trots att jag tagit i för kung och fosterland.

Före.

Efter idag.

Vuxenstund

Fördelen med trötta barn KAN vara att de somnar tidigt och vuxentiden börjar tidigt. Den lyckan hade vi ikväll. Klockan är bara halv 9 och jag har redan hunnit vara kreativ (jag har dekormålat brevlådan) och nu sitter jag ute och tittar på Sommar med Ernst på play. Sen ska vi njuta av lite gott vin och choklad medan kvällen lägger sig över trädgården.

Guldstolen

Förra veckan var jag i stan. Och eftersom jag just missat bussen hem tog jag en tur till Erikshjälpen medan jag väntade på nästa buss. Där hittade jag en barnstol för 35 kr. Den hör till IKEA:s stol- och barnbordskombination LÄTT. Jag är väldigt nöjd med mitt köp. Redan vid busshållplatsen kom den väl till pass, ty bussen dröjde och det fanns inga sittplatser i skuggan. Det var bara att hiva upp stolen ur vagnen och sätta sig på den i den svalkande skuggan och amma och vänta. Den var verkligen guld värd och det kändes som en ren bonus att också få ta den med hem.

Väl hemma blev den föremål för en ordentlig make over. Ny gul färg - exakt samma nyans som Brios gula färg - och en polstrad sits gjorde att den nu gör skäl för sitt namn: "Guldstolen". Till sitsen använde jag skumgummi från en annan gammal utrangerad stolsdyna och sen häftade jag fast färgglatt tyg (också från IKEA) med hjälp av häftpistol. Eftersom sitsen nu blev lite tjockare än tidigare var det rätt meckigt att få ihop den igen, men med mycket vilja, lite milt våld och en hammare gick det. Jag är grymt mallig över min guldstol.

Här sitter min docka, Lena, på stolen.

Tubsockskärlek

Vem gillar tubsockor? Sånna tjocka som korvar sig i skorna för att de inte har någon häl, sitter som påsar och är ruskigt fula, gärna med Intersportlogga på.

När jag och min blivande man flyttade ihop hade han en hel kasse med tubsockor med sig från sin korridorsetta. Jag tror att jag nog höjde på ögonbrynen (jag var ju lite nykär ännu, så min toleransnivå var väl rätt hög). Jag har tack och lov aldrig sett honom i tubsockor och kassen, längst in i garderoben, föll i glömska.

Tills vi flyttade in i vår villa. Jag hade gallrat och rensat hemma inför flytten. Kört massvis till Erikshjälpen och diverse klädkontainrar, för vi skulle ju inte ta med sånt vi inte ville ha. Men tro det eller ej: plötsligt åkte en kasse full med tubsockor med flyttsläpet och hamnade så småningom i verkstan - för vad fan skulle han med en kasse tubsockor med? Och där i verkstan, gömda i en byrålåda, glömde jag åter bort dem.

Tills för en vecka sedan. Alltså tubsockor är perfekta att klippa sönder, dränka i alsolsprit och trycka mot getingstick. Eller som idag: gnugga bort metallfärg från händerna när undertecknad varit för korkad för att ta på latexhandskar. Då är det najs när maken plockar fram en tubsocka och torkar upp. All kredit till dig, min älskade man. Vad hade jag gjort utan dig och dina tubsockor?