Go' fika igen

På något nästan oförklarligt sätt så känns det riktigt skönt just nu, denna allra sista semesterdag för sommaren. Den här dagen har jag ju på något sätt bävat inför. Jag har väl trott att sommaren skulle ta slut för året denna dag, att höstens hamsterhjul skulle sätta fart direkt och att novemberrusket skulle svepa in mig. From måndag ska jag ju för första gången på nästan 2 år jobba mer än heltid igen, d.v.s. 125%. Det är nu all ledighet och värdefull tid med och för barnen skulle ta slut.

Men riktigt så illa känns det inte. Jag sörjer ju inte ens den vädermässigt usla sommaren. Ärligt talat är jag tacksam för att det inte varit några sådana där heta dagar då man behövt flytta ner i källaren för att hitta tillbaka till sin mänskliga gestalt. Nej, istället har vi kunnat vara ute i trädgården väldigt mycket när vädret varit fint. Och tack vare våra små barn, som tycker att det är fint väder när det regnar för att man kan hoppa i vattenpölar då, så har jag också uppskattat regnskurarna.

Jag är också tacksam för allt det vi kunnat göra tillsammans med barnen i sommar: Astrid Lindgrens värld, tid hos mormor och morfar, hos farmor och farfar, fisketurer, Mulle Meck, badhusbesök, trädgårdslek, insektssafari... och också för allt vi kunnat göra tillsammans med barnen för att vi inte jobbat så mycket under våren.

Nu känns det egentligen ganska gott att komma tillbaka till jobbet. Att få vara värdefull för andra än bara min familj, att få nya och andra utmaningar, att få dagliga rutiner, att få lite avstånd från familjen, att få uppsatsen färdig, att få dricka kaffe i lugn och ro... Jag inser att jag kommer att ångra mig om några veckor, men det tar vi då. Var sak har sin tid.

Precis, var sak har sin tid. Och idag var det semester! Och därför har jag njutit av att göra något denna dag som jag inte kommer att ha så stor möjlighet att göra när terminen startat: jag har go' fikat med god kaka och goda vänner, i gott samtal i flera timmar! Även idag bjöd vi på något från trädgården: de röda vinbären fick pryda denna somriga kaka!

Kakan består av typ en vanlig sockerkaksbotten, fast bara med äggulor, inga vitor. Vitorna använde jag till marängen som jag bredde ut ovanpå kakan när den var nästan färdiggräddad. I marängen har jag vänt ner ca 2,5 dl röda vinbär och sedan la jag ca 0,5 dl vinbär ovanpå. Slutligen fick kakan grädda i ytterligare en kvart.
Jag tyckte nog att själva kakan blev lite torr, men marängen var väldigt god - den söta marängen och de syrliga bären var en lyckad kombo (både för öga och gom). Nästa gång ska jag testa ett annat sockerkaksrecept.