Ut ur kokongen

Det fanns gott om plats på bussen i morse, det var färre elever än vanligt på morgonlektionen och personalrummet var näst intill ödsligt. Det är påsklov för somliga. Dagens ständiga påminnelser om påsklovsledighet fick mig att bli lite rastlös. Jag vill också vara ledig! Jag vill ut och flyga i luften och solen!

Jag menar inte bara att jag vill bli lortig om fingrarna och se gräset växa och knopparna slå ut. Nej, det är liksom som att det är tid för att tränga sig ur sin kokong just nu. Jag vet inte om det egentligen har så mycket med helgens vårdagjämning att göra. Kanske. Eller det här att grannen imorse observerade att mina barn blivit så stora. Ja, jisses vad de ha vuxit. M påstår att han kan göra allting själv och lilla loppan kan nästan klä på sig själv. M har gladeligen huggit tag i renoveringsarbetet som vi kickade igång i helgen - han har hjälpt till att samla upp tapetrester i soppåsar, att riva loss det kvarvarande tapetluddet med en spatel och att krama lilla L som tyckte att den plötsliga förändringen i hallen var rätt jobbig.

Roligare för henne var det att vara ute i trädgården och sikta vatten mellan olika behållare, äta äpple och låta vinden blåsa i håret. För mössa vill man ju inte ha när man är två år och ska bestämma sånt själv. Nej, ingen kokongmössa för henne inte. Vi satte också upp fågelholken som barnen målade förra helgen. Så nu väntar vi på inflyttning. Hyran är gratis.

Hallrenoveringen, ja. Den är verkligen igång. Just nu liknar hallen dock väldigt mycket en kokong. Den är murrigt mörkgrå på väggarna. Plast- och korkmattan ligger kvar och lampetterna på väggen är också kvar. Än så länge. På fredag ska det tas nya tag. Då ska gipsskivorna upp. Fram till dess ska jag ändå passa på att njuta av denna 70-talsmurriga korridor som faktiskt mer liknar en kokong än fri luft. Det är nästan lite kvävande att gå genom den. Men jag ska tänka "mysigt" istället för "kvävande" och "retro" istället för "murrigt". De avskavda väggarna är ju modern vintage, faktiskt...!