Klass 2-varningen från SMHI med snöstorm och hård vind över Skåne var det stora samtalsämnet igår i personalrummet. Hårda vindar har vi, men snön lyser med sin frånvaro, liksom våren. De stackars krokusarna kroknar av kyla i gräsmattan, så jag tog in några stackare. De håller ju ändå inte längre ute än inne vid sådant här väder.
Nog är väl alla vintrar sega och långa och varje år tycks det ta onormalt lång tid innan våren äntligen är här på riktigt. Men det här är nog den värsta vintern i mannaminne, tror jag bestämt. Åtminstone är jag säker på det sedan jag läst om en annalkande snöstorm med trolig klass 2-varning på tisdag. Senast det hände i Skåne i mars var tydligen 1947.
I garaget står lökarna färdigplanterade i krukor sedan länge. Det är fortfarande alldeles för kallt ute för att kunna sätta ut dem. Och det tråkiga är att de snart har blommat färdigt där inne i garaget. Till ingen nytta.
Men än har inte stormen kommit och än har det inte börjat snöa igen. Solen har kikat på oss idag och vi försökte fånga lite våryra på lekplatsen idag.
Som dekoration till M:s barnrum har jag dekorerat ett M (16 cm högt och inköpt på Panduro) med dekorark och lite gul hobbyfärg. Tröttnar vi på färg eller mönster i retro kan jag alltid göra en ny dekoration.
Det är härligt med katters personligheter. Jag undrar om det finns någon katt som matchar fåfängan hos kattfröken på den här väskan. Jag tänkte förvara mina garnpyssel i den så är allt packat och klart inför nästa stickcafé.
Eftersom det hängde en krok i fönsterramen i M:s rum gjorde jag en färgglad mobil med hjälp av origami. Något måste ju hänga i fönstret i väntan på en gardin…
Här hänger glada kossan, vimsiga elefanten och några kuber.
Nu är det premiär för att blogga under kategorin “Joannas trädgård”! Det har jag längtat efter!
Efter en helg med strålande sol och några plusgrader fick vårt äppelträd sig en ordentlig omgång. Det var inte igår, om man säger så… Och inte förra året heller… Tyvärr var det så illa att det inte ens blev någon vettig kvist över som kunde kvalificera sig till fasteris – bara spikraka vattenskott. Tur att vi har körsbärsträd också.
Idag försökte vi ta en lång promenad i det knallande solskenet. Det blev kanske inte så långt, men nog fick vi använda musklerna på stigarna med blankis. Vi gjorde vårt bästa att trampa bort snö- och isrester och lapade vårtecken som utsvultna vilddjur.
