Maj är den vackraste månaden. Särskilt i år, då våren kom sent, och Forsythian nästan inte hunnit blomma över innan Syrenerna började. Nu doftar det härligt i naturen och dofterna väcker olika minnen, framför allt från barndomen.
Men maj är också en förbaskat jobbig månad. Varför är det så paradoxalt? Det är nu vi har som mest att göra i trädgården, på jobbet, i skolan o.s.v. Allt måste förberedas för den kommande säsongen. Sommargarderoben måste ses över, semestern planeras, det ska möhippas och hållas avslutningar, slutproven ska skrivas och betygen ska sättas innan vi äntligen kan "blomstertida" och se den ljusnande framtiden an. Och då är ju den största blomsterprakten förbi!
Maj månad kommer för mig personligen att alltid symbolisera mitt livs allra största vändpunkt. Vi hade satt allt vårt hopp och en hel del pengar på en IVF-behandling. Den 3:e maj var det dock tydligt att det lilla "Grynet" inte skulle bli. Världen rasade samman fullkomligt. En månad senare visade det sig dock att den 3:e maj inte alls var dagen då livet dog utan det var det magiska datumet för "sista mensens första dag". Att en och samma dag kan innebära både död och liv är mäktigt. Ogripbart mäktigt.
Nä, alltså uttrycket "mellan hägg och syren" är verkligen för ensidigt för att beskriva årets vackraste blomstertid. Eller vad är det som ryms mellan häggen och syrenen egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar