Det går inte att ta miste på vad det är för tid nu. Visselpipor och vita hattar trängs på gatorna. Tidigt på morgonen kan man se ölburkar och stökiga partytält och en och annan gul-blå ballongrest på vägen till bussen. I personalrummet sitter hålögda men lättade kollegor och dricker välgörande kaffe och tuggar i sig något av resterna från klassernas avslutningar.
Min närmaste kollega och jag hade avslutning igår med vår klass. Eleverna hade tagit med sig. De irakiska kvinnorna överträffade varandra med sina söta baklavor, risrätter och imponerande vackra inbakta läckerheter. Thailändskorna bjöd på vårrullar, chicken teryaki och mer eller mindre starka nudelrätter. Männen hade med sig någon köpekaka eller chips. Musiken bestod till en början av svenska sommarklassiker, men gick snart över till rytmer på flera olika språk. Det var en härlig avslutning - allt var gott, eleverna var glada och tacksamma och jag och min kollega kommer att sakna en av de trevligaste klasserna vi haft. Vi blev också bomsterhyllade med varsin rosa brudorkidé och en silvrigt, glänsande smyckeskrin.
Och när jag kommit hem till min familj på eftermiddagen bjöds jag på jordgubbar med vispgrädde. De hade varit på Sularpsfarmen och klappat fåren och köpt jordgubbar. Sämre kan man ha det!
Och nu, dagen efter, sitter jag och bloggar på jobbet i väntan på att arbetsmoralen ska komma tillbaka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar