Jansson, Tove: Sommarboken

En härlig bok om vänskap över generationsgränser - farmor och flickan Sofia. Språkets stil är också över generationsgränserna. (Illa, att det heter "gränser", för här finns inga sådana gränser.) Berättarperspektivet är intressant - det är både ur barnets perspektiv, då till exempel pappan och farmodern inte är namngivna, utan bara "heter" farmodern/farmor och pappan/pappa. Men ändå är innehållet lika förnuftigt som en klok 90-årig gummas sätt att tänka. Här har vi en farmor som förstår långt mer än Sofia gör och som utan ord kan hjälpa Sofia att själv hantera sina tankar och dilemman. Hon har förmågan att vänta ut Sofia och räds aldrig hennes frågor: "När dör du farmor?" är en självklar barnfråga med det självklara svaret "snart". Men det gjorde också att jag som läsare förväntade mig att farmor skulle dö på bokens sista sida. Och visst blir farmor skröpligare ju längre boken lider och ibland, när farmor ligger utsträckt i sin säng i det somriga gästrummet, tänker jag att nu kanske hon somnar för gott. Men, se, det gör hon inte. Hon lurar även mig med sitt "snart".
Jag valde boken från bibliotekshyllan för att jag ville boosta med somrig läsning. Och visst var det somrig läsning. Miljön är underbar - en sommaridyll i skärgården. Sol, bad, nakna klippor, fisk, fiskenät, tidiga morgnar, spartanskt boende, social avskärmning och Vänskap.

Skitgöra

Ibland är livet rätt jobbigt. Av någon anledning klumpar livets jobbiga hädelser ihop sig och kommer samtidigt. Just nu duggar det tätt. Jag vill inte berätta om allt. Men den senaste händelsen i raden av oturliga händelser är nästan både komisk och symbolisk: efter att ha laddat tvättmaskinen med dammig och genomsvettig tvätt (maken har bilat ner putsen från en källarvägg i helgen...) går plötsligt jordfelsbrytaren. Hmmm.... Vi provar en gång till: jordfelsbrytaren på, tvättmaskinen igång - pang! En gång till: samma. Och en gång till: samma. Vår slutsats är nu den att tvättmaskinen har kortslutit. En ny måste inhandlas å det snaraste. Ute i regnet vajar nu den äckliga tvätten i väntan på åtgärd.

En sak till och min jordfelsbrytare utlöser också!

Igår, medan mannen som sagt bilade källarväggen, flydde jag och sonen till Skånes djurpark och njöt av sommar, natur och naturligtvis många djur. Det var en fröjd att se att M kunde känna igen så många djur från bilderna i hans böcker. Vi vuxna rynkade på näsan åt det här vildsvinet som först bökade runt i gyttjepölen och sedan nöjt och njutningsfullt damp ner i pölen som om den vore en sammetsdivan. Och knappt hade det lagt sig tillrätta förrän en liten kulting kom och la sig intill och njöt den också. Och nu, när jag ser bilden, tänker jag att det nog inte hade varit så dumt att få vara ett bökande svin ändå. Så bekymmerslöst, avkopplande och enkelt det verkar vara. Vad gör väl en trasig tvättmaskin och lite sunkig tvätt? En gyttjepöl och en tillgiven kulting - that's all I ask for!

Mellan hägg och syren

Maj är den vackraste månaden. Särskilt i år, då våren kom sent, och Forsythian nästan inte hunnit blomma över innan Syrenerna började. Nu doftar det härligt i naturen och dofterna väcker olika minnen, framför allt från barndomen.

Men maj är också en förbaskat jobbig månad. Varför är det så paradoxalt? Det är nu vi har som mest att göra i trädgården, på jobbet, i skolan o.s.v. Allt måste förberedas för den kommande säsongen. Sommargarderoben måste ses över, semestern planeras, det ska möhippas och hållas avslutningar, slutproven ska skrivas och betygen ska sättas innan vi äntligen kan "blomstertida" och se den ljusnande framtiden an. Och då är ju den största blomsterprakten förbi!

Maj månad kommer för mig personligen att alltid symbolisera mitt livs allra största vändpunkt. Vi hade satt allt vårt hopp och en hel del pengar på en IVF-behandling. Den 3:e maj var det dock tydligt att det lilla "Grynet" inte skulle bli. Världen rasade samman fullkomligt. En månad senare visade det sig dock att den 3:e maj inte alls var dagen då livet dog utan det var det magiska datumet för "sista mensens första dag". Att en och samma dag kan innebära både död och liv är mäktigt. Ogripbart mäktigt.

Nä, alltså uttrycket "mellan hägg och syren" är verkligen för ensidigt för att beskriva årets vackraste blomstertid. Eller vad är det som ryms mellan häggen och syrenen egentligen?

Trädgårdsrum

Någonstans har jag läst att det enklaste sättet att skapa ett rum i en trädgård är att placera ut en stol under ett träd. Jag tog det hela ett steg längre och satte även en kruka under trädet. I krukan blommar primulor och svartröda penséer. Och i syrenen hänger också fågelbadet som jag gjorde på keramiken för ett tag sedan. Det har också hängt på kolonin, men fick följa med hit. Nu väntar jag bara på att syrenen ska slå ut!

TV-bänk

Så har TV-bänken blivit klar och vi kan äntligen lyssna på musik igen. Någon TV har vi fortfarande inte, så det får bli lite stilleben ovanpå istället. Här är det bland annat en bild på mormor som liten flicka, min fågel från keramiken (som olyckligt föll ner från skröjbränningsvagnen och därför fick förses med fågelbo och fågelägg), ett kollage med småtavlor från min möhippa och det senaste inköpet till mitt pysselmissbruk - en bok om virkning.

TV-bänken är från början en otymplig ikea-möbel i björfanér. Vi gillade att den hade låsbara glasdörrar och kunde inte hitta någon ny TV-bänk som hade detsamma. Men samtidigt var den ju så ful... Vi sågade av sockeln, spacklade skruvhålen, målade den, skruvade fast nya möbelben så att den inte känns så bastant och tung längre och till sist fick den en ovansida av en snygg tapet med gröna rankor på.

Sladdarna bakom TV-bänken ska naturligtvis döljas och kanske kommer ytterligare någon teknikpryl att ställas inuti den när TV:n en dag anländer...

Majröj

 

Nu har vi sålt vår koloni i Lund. Vi hoppas att den kommit i goda händer. Men mest av allt känns det ganska skönt att slippa ansvaret för en trädgård inne i stan när vi har fullt av sysslor i vår egen. Våren kom sent och kolonin hängde nästan som ett ok över våra axlar. Märkligt, när den gett oss så många härliga timmar och så mycket njutning (ja, en del svett också… Naturligtvis!).

Men nu har vi som sagt en trädgård utanför dörren – att svettas i. Och rabatterna på framsidan ser verkligen bedrövliga ut. Igår, när det var första maj, ledig dag och strålande solsken åkte grepen fram. Hårt, hårt packade var ogräsrötterna och flera mastodontrötter slet maken upp. Kanske var det rötter från 1970…

Lökarna petade vi tillbaks i rabatten igen efter att ha fyllt på med jord och kogödsel. Och sedan satte jag en kant av myrtentry som ska bli som en formklippt buxbomshäck. Inuti ska det bland annat växa tuvrör och blommor i orange-gul-brun. Och förhoppningsvis också kirgislök (för de är så vackra). Jag ska på växtloppis i Alnarp i helgen och då får vi se vad för perenner det blir. Det blir nog bra med en rabatt i varma och glada färger vid entrén. Jag återkommer med sommarbilder!

Blåsippor ute i backarna står…

 

…niger och säger att nu är det vår!

Jag har hittat blåsippor i vår trädgård!