Välsignade barn

Det blev knappt någon snö i december och härom dagen kom det några flingor som var borta dagen efter. Nu lägger vi ner det här med vinter, tycker jag! Därför kommer här lite bilder på vad jag såg på min väg till BVC idag:

Jag måste medge att jag är lite chockad över fynden. Jag har knappt fattat att vi skriver nytt år igen. Jag lever visserligen i en bubbla där nätter och dagar hakar i varandra och ibland tycks flyta ihop.

Så fort man glömmer hur jobbigt det var med sömnbristen när man har en nyfödd. Samtidigt är jag ganska impad av hur bra jag kan hantera det. Hormonerna är grymma! Det är ju faktiskt inte många timmar per dygn som jag sover och dessutom är sömnen - när den väl får linda in min kropp - ytlig och uppdelad i korta pass. Det är detta som man kallar tortyr. Jag säger bara en gång till: hormonerna är grymma!

Nu är lilla L två veckor gammal och har börjat få ont i magen. Enligt BVC ska ontet toppa vid 6-8 veckor och sedan avta till 3 månader. Nu är hon som sagt 2 veckor gammal... Jag minns att det var väldigt jobbigt när vi var i den fasen med M. Det gör ohyggligt ont i hjärtat att se ett så litet barn som skriker så av smärta utan att man kan göra något. Kan det verkligen vara sant att alla (eller nästan alla) spädbarn måste ha det så här jobbigt? Varför???

När jag ser M och hör allt han säger, berättar och leker med så kan jag längta tills L också är så stor. Tänk bara att slippa amma och byta blöja på natten! Tänk att få ha två lediga händer! Det sägs att tiden går fort och att barnen växer så fort. Och det ser jag ju hos andras barn som nästan tycks ha gått från bebis till skolåldern på bara något år... Men jag kan inte låta bli att känna att det är långt kvar när jag sitter i ett mörkt sovrum någonstans mellan 02 och 04 och ögonlocken och huvudet lider att tyngdlagen. Och så är det så många ont-i-magen-veckor kvar...

Så kom hon då till slut

Alldeles i slutet av år 2013 kom hon äntligen. En av 7 nya barn på nyårsafton. Född i samma rum som storebror. Men ändå en förlossning som inte alls var lik storebrors. Här gick det undan i en mycket dramatisk fart. Men välmående var hon redan från början. Tack och lov!

Hon är så liten, så liten och storebror är så stor. Hans händer är plötsligt väldigt stora. Särskilt när man ser lillasysters små fingrar som trevar över den gigantiska nappen. Och fötterna - de små fågelfötterna... vart må de vandra i livet? Det kan man fundera över när hon redan i magen var så bestämd och egensinnig.

Kökstapet

Under julen hade vi tänkt göra i ordning köksväggen. Tidigare fanns det lite skåp mot väggen mellan köksfönstren som vi tog bort för att få bättre plats med köksbordet och för att kunna ställa ett bättre kylskåp där köksbordet tidigare stod. Väggbiten har sedan bara "varit" eftersom annan renovering gått före.

Härom helgen satte vi i alla fall för friskluftsventilen ordentligt med vindpapp, isolering och gipsskiva (se till vänster på bilden nedan). För att inte stormen Sven skulle dra rakt in i köket hade vi "isolerat" med hushållspapper och klistrat för ett reklamblad från Lindex (som sonen kallade för "tavla").

I fredags tog maken fram tapetångaren och tog bort alla tapetrester på väggen. Jag har förevigat lite av den fina (original)tapeten innan den försvann för gott. Vad synd att man inte kan spara bitar av tapeten. Den hade varit fin till lite papperspyssel.

Nu väntar några lager spackel och sedan ska vi måla väggen med bland annat skoltavelfärg. Det hade de nog inte tänkt sig när de satte upp tapeten.

Och, nej, bebisen har fortfarande inte kommit.

BF kom och gick...

...men inget barn vi fick. Nu satsar vi på att få 2014 års första barn.

Men det lilla Jesusbarnet har vi fått lägga ner i julkrubborna här hemma. Och vi har firat en fin julafton med tindrande barnaögon och allt annat som hör julen till.

Granen står så grön och grann

Nu står granen så grön och grann i stugan (jag tycker att vi lyckades köpa en riktigt vacker disneygran). Julmaten är inhandlad, klapparna inslagna och tomtegröten står färdig på spisen. Nu väntar vi bara på att det lilla Jesusbarnet ska anlända och på att få fira jul.

De guldiga julgranskulorna har legat nerpackade i julpyntslådan i flera år. Jag köpte dem i Chicago när jag firade jul där för en del år sedan. Det är nu första gången som vi har en egen julgran och äntligen får de komma fram. Jag gillar verkligen att det är något speciellt med julpyntet och jag kommer definitivt att inhandla granpynt på andra platser framöver också.

Ängeln har jag gjort själv. Den är från en pysselsats som Panduro hade för många år sedan. Det är naturligtvis kul med lite hemmagjort pynt också. Nästa år kommer M kanske hem med sånt där toarullespyssel från förskolan som vi får hänga upp.

Återstår en sak: jag önskar alla mina bloggföljare en riktigt

GOD JUL!

Marias dag

Imorgon är det fjärde advent och Marias dag. Barnet i min mage har fortfarande inte kommit. Visserligen är det 4 dagar kvar till beräknad förlossning, men M kom ju motsvarande redan i måndags. Jag hade räknat med och hoppats att Lillasyster hade varit här vid det här laget.

Nu är det bara två paket kvar på M:s paketjulkalender. När jag hängde upp den trodde jag att det skulle vara fler paket kvar när Lillasyster anlände. Och för varje Solsidan-avsnitt som jag och maken har tittat på på söndagskvällarna så har jag tänkt att "nästa vecka kan vi kanske inte titta, för då har säkert Lillasyster kommit". Det känns minst sagt lite snopet.

Imorgon kommer också min mormor, Mumi, till oss i Lund för att fira jul. Tänk om hon inte hinner uppleva det tredje barnbarnsbarnet?! Och Lillasyster kommer ju för evigt att förbanna oss för att hon är född så nära jul - kanske till och med PÅ självaste julen! Det stressar mig. Men jag vilar samtidigt i det som min kloka mamma skrev i ett sms: "Det ligger ju i sakens natur att det är ett barn som bestämmer över julen och inte våra föreställningar om hur det ska vara." Så fullt av symbolik att födas just under julen. Och skulle det dröja till januari så är väl det också rätt ok - mindre symboliskt, fortfarande nära jul, men smart med tanke på skolsystemet...

Här är en julig origamistjärna som jag vikt under en av de dagar jag varit föräldraledig i väntan på Lillasyster.

Miljöljus

Vad gör ni med ljusstumparna som blir över i ljusstakarna? Och framför allt de ojämnt nerbrunna ljusen från adventsljusstaken när julen är över?

Jag har gjort en enkel liten ljuslykta i vilken de små ljusstumparna kan få en sista chans. På det viset slipper man slänga ljusstumparna. Eftersom det är sand i botten så kan ljuset brinna tills det slocknar. Klumpen kan man sedan fiska upp och sedan sätta in en ny ljusstump.

Nu har jag pimplat glasburken med juligt band, men det kan jag ju byta ut till något annat, till exempel ett vackert spetsband, när julen är över.

Ett ljust miljötips till: Glöm inte att peta ut metallplattan ut värmeljushållaren innan du kastar den! Om det inte görs kommer den att brännas istället för att återvinnas som aluminium.