Lilla fågelbadet

Det tar sig ändå rätt sakta i vår örtagård. Fortfarande är det nog hälften bar jord. Visserligen fyllde jag på med lite från Tirup häromdagen, men hålen beror till stor del på att jag inte fyllt dem. Till viss del får jag dock ändå skylla på årets massiva snigelinvasion. Fy för! Min purpurkvanne ser mest ut som ett förkrympt konstföremål med glittriga spår på... Men häromdagen kom det beställda Nemaslug (nematoder) mot sniglar. Jag har spritt ut det enligt konstens alla regler. Jag samlade dessutom in en hel barnhink full med äckliga sniglar och lät dem bada i nematodvätskan ett bra tag innan jag spred ut dem på strategiska ställen i trädgården igen - smaklig måltid *moahahaha*. Det gick snabbt att fylla hinken och med stor hjälp av min son (som noggrant vaktade att de inte kröp ur sitt nematodbad) gick det rätt kvickt att få ut det hela i trädgården. Äckliga jäklar!

Nåja, ett hål i örtagården är nu fyllt med ett fågelbad på fötter. "Fötterna" är avsågade grenar från vår lönn som står för nära gatan. Så småningom ska den bort och ersättas med ett lite mindre snödroppsträd. De där avsågade lönngrenarna har verkligen använts sedan skövlingen: först agerade de väggar i en lövkoja till barnen, därefter blev de tjockaste delarna fötter till fågelbadet och de lite mindre kvistarna mumsades ner av vår flismaskin och ligger nu som marktäckning. De långa spröten har jag sparat som växtstöd. Fint kretslopp.

Fågelbadet, förresten. Det har jag gjort själv med hjälp av en riktigt betongkunnig keramikpolare. Det är det första jag gjort i betong. Och fågeln gjorde jag på keramiken för många år sedan.

Barnsnacks från busken

Barnen kommer ständigt med nya ärtskidor som ska öppnas åt dem och ber om morötter ur pallkragarna. Med röd saft rinnande ur munnarna står de vid vinbärsbuskarna och mumsar vitaminer. Nu måste de väl ändå klara sig undan höstförkylningarna om en månad?! Så underbart att få plocka direkt in i munnen av det trädgården bjuder på. Synd att denna lyx endast är tillgänglig några få veckor om året.

Vitlöksskörd

Å, vad vackra dessa rödspräckliga vitlökar är! Det är ju över ett halvår sedan jag tryckte ner klyftorna i den geggiga jorden, så jag har naturligtvis ingen koll alls på vad det är för sort.

Nu får de hänga på tork lite innan jag lägger ner dem i den nyinköpta och nyputsade vitlökskrukan från Röda Korset i Uppsala.

Avbockat!

Vissa saker kan man med glädje och nöjdhet lägga till handlingarna. Att prova surströmming till exempel.
Svärfar har länge lovat mig att få prova surströmming. Det har jag faktiskt sett framemot. Jag har ju hört en massa hemskheter om surströmming - allt från dioxin, DDT, stank och smak - men samtidigt är det de som gillar surströmming (min svärfar inräknad). Självklart var jag därför nyfiken. Men sedan norrlandssemestern slipper jag nu att vara nyfiken på surströmming och kan med nöjdhet konstatera att det helt enkelt inte lockar mig. Jag är glad att jag provat och rekommenderar alla andra nyfikna människor att också prova. Uppenbarligen finns det de som gillar surströmming och du kanske är en av dem. I så fall kan du glädja dig över att din magkatarr och andra diverse magåkommor sägs bli bättre av surströmming!

Men innan ni provar surströmming kan det vara bra att känna till följande:
1. Som ju alla vet ska surströmming INTE ätas inomhus och än mindre ska burken öppnas inomhus annat än i ett ordentligt dragskåp. Stanken är obeskrivlig.
2. Om man gör paus i ätandet och går in en stund måste man på nytt vänja sig vid stanken när man kommer till bordet igen.
3. Tillsammans med kokt potatis, smör, lök och gräddfil smakar surströmmingen inte särskilt mycket.
4. Flugor tycker om surströmmingslukten.
5. Räkna med surströmmingsuppstötningar resten av kvällen.

Fiskelycka

När jag upplevde min första sommar i Norrland hos mina svärföräldrar gjorde jag det som nyförlovad. Den sommaren var för mig sinnebilden av en genuin svensk sommar med för mig helt exotiska upplevelser som att fiska till exempel. För första gången fick jag följa fiskens väg från "jord till bord", dvs. från sjön till munnen. Senare har jag också fått åka skoter och åkt skidor i trädgården - andra riktigt svenska aktiviteter.

Naturen i Norrland är verkligen underbar och hade det inte varit för att jag är skitskraj för vilda djur som säkert lurar bakom nästa trädstam så hade jag kunnat njuta av naturen på mycket närmare håll. Även om det räcker långt att se ut över landskapet från E4:an (man förstår att tyskarna är helfrälsta) så måste det vara något helt annat att verkligen VARA i naturen. Härifrån ser man stora partier med mjuka barrskogar, ängar, berg och dalar, vattenvikar, kust och hav, spegelblanka sjöar och några ensliga hus och gårdar här och där som om de vore utslängda på måfå.

I år var min andra sommar i Norrland och naturligtvis blev det fiske! Vi fiskade från en brygga och jag drog upp 11 abborrar och mört. Den ena efter den andra fastande på kroken. Tålmodigt trädde jag de fina, sprattlande daggmaskarna på kroken och sedan lyckades jag också plocka av några av fiskarna från kroken själv. Sånt kan vara rysligt svårt när man aldrig fiskat förr och aldrig dödat djur större än flugor. Det var med skräckblandad förtjusning som jag kastade metkroken i vattnet. Det är både en stor triumf när det nappar - "ja! jag kunde!" - och en skräck - "vad gör jag nu?!". Men totalt sett kände jag en viss stolthet när de färdigkokta gulögda rackarna låg på tallriken. Och jag hade ju en del att vara stolt över: min fångst, mitt mod att själv plocka ner några firrar från kroken och mitt mod att vistas i naturen trots de vilda djurens hot. Och för att ni inte ska fnysa åt min rädsla för vilda djur: se sista bilden i inlägget!

Virkkvällar

Vad händer på vardagskvällarna efter att barnen somnat och innan det är dags att sova själv? Det är dygnets kortaste timmar och det är då köket ska röjas efter middagen, leksakerna samlas ihop, man ska ge maken lite ömhet och tid, nyheterna ska ses, räkningar ska läggas in, katten ska ha mat, väskor för morgondagen ska packas, vällingflaskor diskas, dagens händelser och icke-händelser ska avhandlas och diverse annat.

Men nu har vi semester. Under föregående vecka hos svärföräldrarna har jag hunnit med många timmar med virknålen. Det har blivit ett halsband, en sjal, lite afrikanska blommor och en liten korg av mormorsrutor till kidsen. Och dessutom har jag hunnit med att läsa en hel vuxenbok bara för mig själv! DET är semester det!

Kvällens första nästan urdruckna glas rödvin på semester hemma hos päronen.

Den nya sjalen passar fint (ihop med pelargonerna i blomlådorna) en sval sommarkväll på mors och fars balkong.

Semester

Vi är åter från vår semester: Road trip E4 2015!

Härom kvällen fick jag ett sms från en av grannarna som passat vår katt Sixten under bortavaron. Hon har också vattnat i trädgården. Hon skrev att trädgården var "frodig". Och det kunde jag väl tänka mig. Och wow, vad "frodig" den var!

Tomatplantorna är typ 7 gånger så stora och paprikorna börjar ta form. Citronerna är gula och smultronen är stora som små jordgubbar. Jordgubbar har vi förresten också kvar under bärnätet. Och sockerärterna har stora skidor och massor av växter blommar. Morötterna och rödbetorna kan vi redan börja skörda och barnen har ätit jordgubbar, ärter, smultron och röda vinbär så saften runnit som blod ur munnarna på dem!

Men efter en eftermiddag i trädgården är nu gräset klippt (eller borde jag kanske snarare använda det uttryck min norrländska svärmor använder: slå gräset) och en hel del av den oönskade frodigheten har flyttats till komposten.