Vattenlek

Naturlekplatsen i vår trädgård har fått ett nytt mycket uppskattat tillskott: en vattenleklåda (eller vad man nu ska kalla det). Jag köpte en sänglåda i plast med lock på idag och den blev perfekt till vattenlek. Lite vatten från trädgårdsslangen och lite prylar och så var lyckan gjord. Barnen var fullt sysselsatta en god stund. Och hade det inte varit för att L druttat i med huvudet före och raskt behövde fiskas upp så hade de hållit på ytterligare ett tag. Nu vet vi att vattenleken passar bäst med nakna barn under varma sommardagar eller helt enkelt när de är paketerade i regnkläder. Därför funderar jag på att göra om vattenleken till sandlåda under vår och höst. Och locket är otroligt nödvändigt - dels för att katterna inte ska förorena sanden och dels för att skydda små barn från att ta sig ett obevakat dopp.

Idag la jag ner en plastbåt, snurrleksaken (som har snurror som snurrar när man häller vatten eller sand i), en liten bunke, en blomkruka med dräneringshål i botten och en petflaska. Övriga attiraljer kom barnen själva med för att testa (pinnar, kottar...). Petflaskan gjorde jag förresten hål i med en syl.

Sonen kom och var förtvivlad över att han råkat trampa på en träkloss som klövs mitt itu. Den gjorde jag två segelbåtar av med hjälp av tandpetare och washitape som segel. De kommer väl inte att hålla särskilt länge, men han blev glad i alla fall.

Jag köpte också ett storpack med billiga målarpenslar som sonen använde för att bland annat måla husfasaden med vatten. Glatt målade han sedan lite här och lite där och utbrast: "Titta, så fint det blir!" Så lite det behövs egentligen för att de små ska vara lyckligt och pedagogiskt sysselsatta. Och så mycket roligare det är att se och höra på vattenplask och skratt än att höra plingande truddelutter från plastleksaker. Inte bara barnen är nöjda - mamma också.