Utblick ikväll

Det är fortfarande värmebölja och man orkar inte svettas hur mycket som helst i trädgårdens varmaste del. Dessutom har det inte funnits så mycket tid för trädgårdande de senaste dagarna. Idag har jag lagt kantsten av olika slag - sånt vi hade liggande i trädgården - runt den blivande örtagården och jag har lagt ut trampstenar. Snart ska jag lägga ut tidningspapper och ny jord som jag köpt på tippen. Och SEN ska jag plantera kryddor och örter. Är det någon som har något över? Söker bland annat låga timjansorter som jag kan ha mellan trampstenarna. Jag har inte alls särskilt mycket i krydd- och örtväg, så det mesta är välkommet.

Här är synen ut i trädgården från vardagsrumsfönstret just nu. Nej, vi har inga vilda djur i trädgården. Det är M som ställt giraffen och zebran i fönstret tidigare idag.

Pimpad brevlåda

Sedan vi börjat snygga till framsidan av huset kändes vår brevlåda plötsligt ganska ful. En mattgrå brevlåda passade ju inte ens till vårt 70-talshus och dessutom hade bilden på framsidan blåst bort. Vi var inne på att skaffa en ny så kallad veckobrevlåda. Jag googlade och vi diskuterade vad vi ville ha och inte ha och sen gav vi oss iväg till en affär för att köpa en. Men ju mer vi tittade på brevlådorna där desto mindre ville vi ha dem. Så det slutade med att vi köpte en burk nästansvart metallfärg med lite hamrad look istället.

Jag måste säga: jag fattar inte hur ytan kan se så "hamrad" ut av flytande färg. Det är nästan som när de målar med schackrutig färg i tomteverkstan på julafton. Man drar med penseln över ytan och ser de randiga penselstrecken och sen flyter färgen ihop och så ser det ut som att man varit framme och hamrat ihärdigt. Wow!

Och nu i helgen som var fick brevlådan en lite personligare touch, samt en tydlig 12:a. Saknas gör nu bara en skylt med "ingen reklam, tack". Den har vi inte hittat ännu. Men så gott som ny är vår brevlåda.

Mandelmanns

Underbara dag! På sommarens första semesterdag packade vi familjen i bilen och körde till Österlen. Det blev en tur till Mandelmanns Trädgårdar, Kivik och musteriet, fika på Svabesholms kungsgård (jag kan rekommendera den syndigt goda chokladkakan) och slutligen mötte vi vågorna vid Stenshuvud. På vägen hem somnade M i bilen och fick välbehövlig sömn.

På Mandelmanns träffade vi, helt otippat, goda vänner från Lund. Deras dotter är lika gammal som M och de båda 2,5-åringarna gick hand i hand i trädgården. Och med oss hem fick vi en squash (hoppas jag kan göra någon god puré till lilla L av den), ett knippe morötter (varav M tuggat i sig ett par stycken under dagen) och några fina örter som ska ner i den blivande örtagården. Det är bland annat en rosmarin, en chokladmynta och en - håll i er nu - odödlighetsört. Av odödlighetsörten (gynostemma) kan man göra te som tydligen är hälsofrämjande på en massa sätt, bland annat bidrar den till cellföryngring, vilket måste vara anledningen till namnet.

Som inspiration tog jag bland annat med mig staketet med luktärter (se nedan) och sen tog jag naturligtvis en bild på den vackra vågformade planteringen med fårull som marktäckning mellan vågorna. I övrigt var trädgårdarna över mina förväntningar och jag återvänder gärna till lavendeldoft, dignande aprikoser och växthus proppfullt med tomater...

Nu börjar vi anlägga!

Denna heta sommardag har jag ägnat åt att gräva. Där solen gassar som mest ska jag anlägga en örtträdgård. Eller kryddträdgård. Jag vet ännu inte riktigt vad namnet blir. Men det kommer att bli otroligt bra, tror jag.

Längst upp i hörnan har vi vårt bärland. Det kommer att få täckbark på marken och så ska det vara mestadels uppstammade bärbuskar där så att det ser lite luftigare ut och så att katterna inte pinkar ner bären för oss. Innanför takpannor står hösthallonen.

Nedanför bärlandet ska det bli en köksträdgård med pallkragar (fler än den lilla ensamma som vi har nu) och sjösten mellan pallkragarna. Mot häcken ska det också bli en bänk, eftersom kvällens sista solstrålar når just dit.

Och längst ner kommer då krydderierna. Marken sluttar från bärlandet neråt, men det är också en konstig "kulle" som den nuvarande pallkragen står på. Därför ska kryddträdgården grävas ner ett hack som motsvarar grässvålen. Den använder jag för att höja och jämna till marken i den blivande köksträdgården. Det kommer att bli som en terass alltså. Det blir hur bra som helst. Men det är ett väldigt grävande och tungt också. Och det är mitt projekt, alltså är det jag som gräver. Och som jag sagt tidigare: i trädgårdens soligaste del... Denna heta sommardag... Och just det är anledningarna till att jag bara kommit halvvägs med grävandet trots att jag tagit i för kung och fosterland.

Före.

Efter idag.

Vuxenstund

Fördelen med trötta barn KAN vara att de somnar tidigt och vuxentiden börjar tidigt. Den lyckan hade vi ikväll. Klockan är bara halv 9 och jag har redan hunnit vara kreativ (jag har dekormålat brevlådan) och nu sitter jag ute och tittar på Sommar med Ernst på play. Sen ska vi njuta av lite gott vin och choklad medan kvällen lägger sig över trädgården.

Guldstolen

Förra veckan var jag i stan. Och eftersom jag just missat bussen hem tog jag en tur till Erikshjälpen medan jag väntade på nästa buss. Där hittade jag en barnstol för 35 kr. Den hör till IKEA:s stol- och barnbordskombination LÄTT. Jag är väldigt nöjd med mitt köp. Redan vid busshållplatsen kom den väl till pass, ty bussen dröjde och det fanns inga sittplatser i skuggan. Det var bara att hiva upp stolen ur vagnen och sätta sig på den i den svalkande skuggan och amma och vänta. Den var verkligen guld värd och det kändes som en ren bonus att också få ta den med hem.

Väl hemma blev den föremål för en ordentlig make over. Ny gul färg - exakt samma nyans som Brios gula färg - och en polstrad sits gjorde att den nu gör skäl för sitt namn: "Guldstolen". Till sitsen använde jag skumgummi från en annan gammal utrangerad stolsdyna och sen häftade jag fast färgglatt tyg (också från IKEA) med hjälp av häftpistol. Eftersom sitsen nu blev lite tjockare än tidigare var det rätt meckigt att få ihop den igen, men med mycket vilja, lite milt våld och en hammare gick det. Jag är grymt mallig över min guldstol.

Här sitter min docka, Lena, på stolen.

Tubsockskärlek

Vem gillar tubsockor? Sånna tjocka som korvar sig i skorna för att de inte har någon häl, sitter som påsar och är ruskigt fula, gärna med Intersportlogga på.

När jag och min blivande man flyttade ihop hade han en hel kasse med tubsockor med sig från sin korridorsetta. Jag tror att jag nog höjde på ögonbrynen (jag var ju lite nykär ännu, så min toleransnivå var väl rätt hög). Jag har tack och lov aldrig sett honom i tubsockor och kassen, längst in i garderoben, föll i glömska.

Tills vi flyttade in i vår villa. Jag hade gallrat och rensat hemma inför flytten. Kört massvis till Erikshjälpen och diverse klädkontainrar, för vi skulle ju inte ta med sånt vi inte ville ha. Men tro det eller ej: plötsligt åkte en kasse full med tubsockor med flyttsläpet och hamnade så småningom i verkstan - för vad fan skulle han med en kasse tubsockor med? Och där i verkstan, gömda i en byrålåda, glömde jag åter bort dem.

Tills för en vecka sedan. Alltså tubsockor är perfekta att klippa sönder, dränka i alsolsprit och trycka mot getingstick. Eller som idag: gnugga bort metallfärg från händerna när undertecknad varit för korkad för att ta på latexhandskar. Då är det najs när maken plockar fram en tubsocka och torkar upp. All kredit till dig, min älskade man. Vad hade jag gjort utan dig och dina tubsockor?