Kottetema

Vi verkar ha ett igelkottigt tema här hemma för tillfället. Det är en tillfällighet, men det faller framför allt barnen i smaken. Igelkottarna är ju lite mystiska varelser som har vassa taggar, fast man aldrig känt på dem, och som sover hela vintern - hur man nu kan göra det?! Vi har ju haft igelkottar i trädgården som barnen också sett och vi har också några potentiella igelkottsiden här och var i trädgården, vilket barnen också vet. Det är spännande!

4-åringen fick en måla-själv-klocka av mormor och morfar i julklapp och den har vi nu hängt på väggen i köket. Den gamla klockan hade jag tröttnat lite på och nu när köket har fått sig en make over de senaste veckorna så kändes det riktigt rätt att byta ut den. M har omsorgsfullt täckt den i blå färg - han valde själv och ville absolut att den skulle vara enfärgad. Jag målade dit siffrorna så att man lättare skulle kunna se vad klockan är. När vi hade hängt upp den insåg vi dock att de svarta visarna var rätt otydliga mot den mörka färgen, så jag målade visarna också. Nu pratas det ofta om igelkottklockan, som L kallar igge-åtte.

I vår strävan efter att minimera plasten i vårt kök och nu när barnen blivit större har vi börjat ersätta deras slitna plasttallrikar med riktigt porslin. Eftersom det fortfarande lätt händer att tallrikarna flyger i vredesmod har vi satsat på loppisköpta tallrikar. Barnen fick välja motiv, så det blev ett hus på sonens tallrik och en helikopter på dotterns. Dessutom hittade jag lite djupa tallrikar som min svåger rensat ut och som härstammar från hans barndom. De fick... gissa!... igelkottar på sig! Och dem åt vi vår frukostgröt på imorse.

En hel kasse full

Så här mycket lämna-på-Apoteket-grejor fick jag ihop när jag rensade i badrumsskåpen och medicinskåpet. Jag hade aldrig trott att det skulle bli så här mycket. Om jag skulle sätta tillbaka det skulle det ju fylla en hel hylla, så jag förstår inte hur vi fick plats med allt. Nu är det luftigt och överskådligt. Allt är sorterat i mitt och ditt och barnens samt i kategorier så att man lättare ska kunna hitta och slippa köpa nytt av det man redan har.

Men jag inser att jag nog borde rensa bland mediciberna en gång i halvåret för att rensa bort det som blivit för gammalt. Flera tuber har 2016 i datummärkningen och det är ju i år! Å andra sidan går det ju rätt snabbt att bläddra igenom i medicinhyllan nu.

En annan sak som var rörig i medicinskåpet var alla plåster. Sonen är i plåsteråldern, så vi är högkonsumenter av plåster. Jag samlade till och med på mig plåster ur mormors badrumsskåp när jag rensade i hennes dödsbo i höstas. Nu har jag samlat alla plåster i en korg och lär sig sonen bara var de är någonstans så kanske han kan förse sig själv med plåster. Fast det är klart, en del av den där plåstergrejen i 3-4-årsåldern är nog att man blir blåst på och omplåstrad - inte att man måste fixa det själv.

Mörkrädd

Jag tror att många med mig känner att de aldrig tidigare känt en så stark oro inför framtiden som vi gör idag. Det finns stora hot mot mänskligheten. Vår miljö är hotad, ismer hotar, krig hotar, brist på medmänsklighet hotar... Vi oroar oss med rätta för våra barns framtid, men försöker ändå att leva som vanligt. Inom oss gnager frågor om hur vi bäst kan förbereda våra barn inför denna okända och kanske dystopiska framtid. Jag vill inte tänka på det.

Idag mötte jag vid två tillfällen något som ändå skänker hopp i detta bistra, mörka.

Det första var när en kollega tog upp mitt myntade begrepp Guldstund. Guldstund stavas med stor bokstav och infinner sig endast då man känner fullkomlig avkoppling och kan ägna sig helt åt det man vill göra. Alla måsten och borden är skjutna åt sidan för tillfället. Det är en stund av njutning. För mig handlar det ofta om en kopp kaffe i ensamhet tillsammans med en glansig tidning eller en hög dos av pysselinspiration (typ Readly eller Pinterest). Men för att en Guldstund ska kunna infinna sig krävs en mörk bakgrund. Det krävs till exempel en tid av slit och hårt jobb. Det var kollegan som uttryckte sig så: att Guldstunden måste stå mot en mörk bakgrund. Jag inväntar världens Guldstund.

Det andra tillfället var när jag bläddrade i boken "Det är aldrig kört!" i jakten på en bra text till elever.  Jag stötte på ett citat som jag naturligtvis inte vågar mig på att återge ordagrant. Men det sa mig att eftersom mod innebär att göra något trots sin rädsla innebär det att där det inte finns rädsla kan inget mod finnas. Nu återstår alltså att önska att människor i världen vore modigare. Vi måste vara modiga nog att vandra vidare och vi måste vara modiga nog att motstå det onda. Att lägga sig i fosterställning och dra täcket över huvudet är fegt, även om det är lockande. 

Barnen har dekorerat blockljus genom att måla på dem med vattenfärg blandad med tvål. Tvålen gör att vattenfärgen fastnar på stearinet. Sonens ljus står nu på köksbordet och lyser vackert. Se; att även det som är svart mot svart bakgrund kan lysa ljust och varmt.

Dagens första och sista

Tänk att dagen och veckan kan börja så här vackert! Jag har en liten stund egentid mellan lämningen på förskolan och bussen på morgonen. Jag njuter av att vara själv även om det regnar eller är kallt, men när jag ser sånt här så bådar det gott. Även om eftermiddagen var så där pissigt grå och blöt så ger den vackra morgonrodnadens åtminstone löfte om de ljusare tider vi går mot. Nu hoppas jag på årets första hela arbetsvecka utan vabb och sjukdom. Och I know... It's vabruari...

För att spara tid i vår vardag och helgtid beställer vi vår mat via internet och får den hemlevererad på tisdagkvällar. Det är mycket tidsbesparande. Tyvärr händer det dock att det blir fel. När man klickar hem varor i form av bilder på en datorskärm är det svårt att se skillnaden på 25 gram smör och 1000 gram smör. Det händer också att webbutiken ändrar på något utan att jag märker det. Som det här med bananerna. Hittills har jag klickat hem bananerna styckevis och när jag för en vecka sedan klickade hem vad jag trodde var 8 bananer kom det istället 8 PÅSAR bananer - en hel papperskasse full! Vi har gjort vårt bästa med att konsumera bananer här hemma i veckan och jag har även delat ut till eleverna i min lilla grupp, men nu är det rätt brådis. Vi har nog ett drygt tiotal fräkniga bananer kvar och snart är de bruna. Således svängde jag ihop en sats bananmuffins ikväll och om någon kväll ska vi käka soppa till middag ackompanjerat av bananscones. Här kommer en lista på fler banantips:

- bananbröd

- bananpannkaka

- stycka och frys in till smoothie

- bananmjölk

Har ni fler tips på vad man kan göra med fräkniga bananer så får ni mer än gärna kommentera. Och har ni något smarrigt recept så kommer jag att bli superlycklig om ni delar med er!

Först!

En sväng i trädgården bidrog till välbehövlig optimism idag. Visst var det väl för en vecka sedan som snön ännu låg rätt tung? Och nu tittar de första snödropparna redan upp ur jorden och den första röda rabarberfläcken ligger bar. Årets första trädgårdsbukett är plockad och prydde bordet vid söndagsmiddagen idag.

Fåglarna har nu fått det sista ur våra matförråd, förutom några talgbollar som nog håller till nästa år också. Som efterrätt får de kalasa på gamla pepparkakssmulor som jag hittade längst bak, längst upp i ett av köksskåpen vid rensningen under veckan.

Nu är förresten köket färdigrensat. Titta så fint och ordningssamt det blev i kryddskåpet nu! Refillpåsarna ligger samlade i tre syltburkar som jag fyndade på loppis igår. Nästa vecka är det dags att rensa i badrumsskåpen och bland alla medicinerna.

Nu ska jag googla trappräcken. Det kanske blir något nytt när vi nu ska renovera hela hallen under våren. Tänk när det är färdigt!

Rabarbetknopp

Pepparkakssmulor och kokosfett till fåglarna.

Ordning och reda.

Loppisfynd

Idag var det äntligen dags för loppis i gula ladan igen. Strax innan 10 gled jag fram i geggar utanför med min lista i mobilen. Miniatyrer, miniatyrer, miniatyrer.... Jag hittade tre lampskärmar varav två ska piffas och en lampskärm som jag behåller som den är. Den passar fint ihop med min loppisfåtölj och golvlampan som kommer från samma loppis. Och så blev det lite glasburkar till köksförvaring. Till dockskåpet hittade jag bara två ljusmanchetter som jag ska använda till blommor i blomlådorna.

Jag har ju länge lovat en bild på fåtöljen som jag hittade för säkert två år sedan. Men det är först nu som jag tycker att den får komma till sin rätt i hörnan tillsammans med lampan. Filten som jag hämtat ur mormors dödsbo har visst hängt med ända sedan generationen före henne. Men vem som har virkat den vet vi inte. Den är lite lappad och lagad och den väger ganska mycket.

Utrensning på överextrem nivå men nu med vår i blicken

Nu är det kalendervecka 4 och enligt boken Rensa ut och lev lättare är det dags att ta itu med livsmedlen i köket. Och det kan vi väl säga att vi vrålstartade med. Natten till i måndags, med en halvtimmes mellanrum, drabbades både jag och mannen av kräksjuka. Vi var verkligen jättesjuka igår och tyckte så synd om våra barn som fick stå ut med två slöa högar till föräldrar som bara låg i sängen och sov. Vi var tacksamma över de två barnmatsburkar som ännu stod kvar i källaren och som barnen fick till lunch (och därmed är hemmet rensat på barnmatsburkar!). Till frukost fick de barngröt och till kvällen orkade vi fixa potatis- och morotsmos med kokta ärter genom att turas om att skala. Det var verkligen inte mycket liv i oss.

Idag fick barnen gå till förskolan och leka och äta riktig mat och i eftermiddags firade vi storkillens 4-årsdag med kanelbullefika och många legopaket.

Trots vår vrålstartade matutrensning har ju köksskåpen inte blivit särskilt rensade (bortsett från de två barnmatsburkarna). Idag har det räckt gott och väl med att ta hand om gårdagens sparsamma, men ingrodda disk. Nya lakan i sängen, dusch och vädring av huset har varit högre prioriterat. Och när vi väl hade kommit ut ur magsjukedimmorna upptäckte vi plötsligt att det är barmark ute. Gött att vi slapp hela den där isiga och blöta snösörjan som det måste varit ute igår. Vem, mer än jag, får vårvibbar av sånt?

Och så kan vi ju glädjas över de söta primulorna som jag köpte i helgen och som jag satt i krukor som jag norpat ur mina föräldrars hem innan de flyttade från Skåne. Det är krukor som jag minns har stått på en byrå och jag har alltid tyckt om dessa båda krukor med de söta linneorna på. Nu står de på soffbordet (bland allt det nya legot).